Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glömmande alla varningar, sårade Adonis detta med sitt kastspjut, livaraf det
blef ursinnigt, rusade på Adonis och slet honom i stycken- Venus, som ilat till
sin älskades hjelp, men kom försent, öfvertäckte hans kropp med laktuk och
förvandlade honom till en sippa.
Cykloperna. Med detta namn förstodos ofantliga jättar, söner af Noptunus
eller Ccelus och Terra, hvilka voro smeder, som utgjorde biträden åt Vulkanus
och smidde åskviggarna åt Jupiter. De afbildas såsom oformliga rosar, med ett
öga midt i pannan samt i händerna hammare och tång.
I allegorisk mening förstås med Cykloperna de dunster, som genom solens (Cocli) inverkan
uppstiga från hnfvot (Neptnuns) och jorden (Terra) samt i luften sammandragas till åskmoln. I
historiskt afseende skola Cykloperna utgjort ett folkslägte af reslig, men dock välbildad
kroppsform, som i gamla tider vistats i trakten af Etna på Sicilien.
Centaurer. Dessa voro diktade vidunder, med öfra delen af kroppen bildad
som en menniska, den nedra som en häst. Om deras härkomst uppgifves, att en
konung Ixion förklarat sin kärlek för Juno, då Jupiter format ett moln till
likhet med sin gemål, hvilket Ixion omfamnade, och frukten deraf blef Centaurer.
Anledningen till tron på sådann varelser uppkom deraf, att invånarne i Tessalien lärde sig
att tämja hästar, och då de kommo ridande på jagt eller i krig mot andra folk, blefvo de af
dessa ansedde egn den skapnad, som i hast syntes. Ännu på 1400-talet, då spuniorerna i Amerika
visade sig ridande, ansågos af invånarne häst ocb karl vara samma kropp.
Danaiderna. Af två bröder, -Ægyptus och Danaos, samkonungar i Egypten,
hade Ægyptus 50 söner och Danaos 50 döttrar. Danaos flyttade med sin familj
till Argos, der lian till mågar utsåg 50 grekiska furstar; men Ægyptus,
afund-sjuk öfver denna tillväxt i broderns makt, drog till Argos i spetsen för on
väldig här, och fordrade, att hans söner skulle gifta sig med broderns döttrar; en
begäran den lian förut förgäfves framstält. Danaos, för svag att motstå brodern,
samtyckte nu till de femtio giftermålen, men rådde sina döttrar att bröllopsnatten
mörda sina män, livartill han försåg dem med hvar sin dolk. Alla efterkommo
faderns önskan, utom en, vid namn Hypermnestra, som fattat kärlek till sin man
I.ynceus, hvilken sedan blef svärfaderns efterträdare. De 49 Danaider, som
verkstält faderns vilja, blefvo till straff härför dömde att i evighet ösa vatten, för
att dermed fylla ett såll eller en bottenlös tunna.
Allegoriska betydelsen af Danaidernas såll kan häntydas pä tiden, i hvilken allt, som
frambringas åter försvinner. Till denna fabel har man dock trott sig tinna en historisk grund på det
sätt, att konung Lyneeus för staden Ärgos behof anlade en vattenledning, till hvilkens drifvande
han dömde sina svägerskor, till straff för det de dödat hans bröder.
Phænix, ensamhetens sinnebild, var en diktad fogel, som i hela skapelsen
var den ende i sitt slag och alltså ej kunde på vanligt sätt fortplantas, men
likväl ej utdog. Han beskrefs som en stor örn, med en vacker tofs på hufvudet,
halsen guldfärgad, vingarna purpurröda och stjerten himmelsblå samt ögonen
tindrande som stjernor. Han lefde i 5 till 600 (andra säga 1000) år; när hans
lefhads slut nalkas, bygger lian sig ett näste af välluktande trädslag och kådor,
hvilket af solen antändes, och fogeln, stående midt i lågorna, förbrännes till aska.
Af benens märg uppstår en mask, som derefter utväxer, får fjädrar och uppstår
som en ny Phænix ur sin företrädares aska.
På gamla monumenter synes Phoenix som en allegori af evigheten; hos nyare af
uppståndelsen. Gamla häfdatecknare påstå, att denna fogel skall verkligeu varit synlig fyra gånger.
Gripen var äfven ett diktadt djur, som framtill liknade en örn och till
bakdelen ett lejon, med upprättstående öron, fyra fötter och en lång svans. Man
känner icke med säkerhet hvad slags tanke, som genom denna figur skulle
föreställas; hos Egyptierna utgjorde han en liieroglyf af Osiris eller solen.
Plera af äldre tiders författare synas hafva trott på gripars verkliga tillvaro i naturen; numera
vet man med säkerhet, att de funnits till endast i skaldernas föreställning.
Sibylla. Detta ord har icke varit någon enskildt persons namn, utan en
allmän benämning på hvarje qvinna, som ansetts ega förmåga att förutspå kommande
händelser och besvara dunkla och invecklade frågor. Så kallades i början endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
