Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oden tog Natt och hennes son Dag och sntte dem på himmelen samt gaf dem tva hästar och tva
kärror, att de dermed hvart dygn skulle fara omkring jorden. Natt kör förut med den häst,
som heter Rimfaxe, hvilken hvar morgon daggstänker jorden med skummet af sitt betsel. Den
häst, som Dag kör, heter Skinfaxe, hvilket namn han har af sin man, som är sä skinande, att
hela luften och jorden deraf upplysas.
Sol och Måne hade en annan uppkomst än Dag och Natt. Gnistorna från
Muspclhem foro vidt omkring i luften, tilldess asarne gåfvo dem en jemn gång
och försågo solen och månen mod hvar sin kusk. Berättelsen härom är denna:
En man, vid namn Mundilfare, hadc tvä barn, som voro sä sköna, att han kallade sonen
Måne och dottern Sol, hvilken han gifto med en man, Glannr. Gndarne vredgades öfver
stoltheten att gifva barnen sådana namn och upptogo dem bägge till himlen; Sol sattes dä att köra
solens vagn, hvilken drogs af två hästar, Arvakr (tidigt vaken) och Alsvidr (allt förbrännande), som
af gudnrno lingo pustar mellan bogarna, för att erhålla svalka; Måne styr månens gång och råder
för ny och nedan. Han tog från jordcu två barn, Bil och Bjuke, då de kommo bärande med en
vattenså, och satte dem i månen, der de ännu kunnn synas. Solens skyndsambet uppkommer deraf,
utt hon jagas af tvänne nlfvar, för livilka hon fruktar; den ene heter Skoll och följer efter solen
för ett uppsluka henne; den andra heter Iiate och löper framför solen för att taga lätt på månen.
Slcipner var en Oden tillhörig häst med åtta fotter, den yppersta, som gudar
och menniskor veta att omtala. Hans tillkomst förtäljes sålunda:
En byggmästare kom till asarne och tillbjöd sig att utan annat bitriide äu sin häst på en
vinter bygga dem en ointaglig borg, om de såsom lön ville gifva honom Freja samt sol och måne.
Få Lokes inrådan gingo de in härpå, helst de ansågo, att hans företag var omöjligt utt fullborda.
Arbetet påbörjades, och hästen Svadilfare framdrog hvarje natt så stora stenar, att do väckte
förundran. Byggandet gick sä hastigt, alt då tre dagar återstodo af vintern, fattndes endast
borga-ledet (borgporten). Förfärade rådslogo gndarne och hotade att dräpa Loke, som tillrådt vilkoret,
så frumt han ej kunde hiudra dess uppfyllande. Påföljande afton förvandlade sig Loke till ett
sto, som bortlockade Svadilfare från arbetet och således hindrade byggnadeus fullbordan. Då
byggmästaren således ej cgde rätt att utfordra sin betalning, blcf han vred och påtog sig jätteskepnad,
men dräptes af Tor. Stoet födde derefter Sleipncr.
Om sättet, huru asarne bekommo de kostbaraste af sina öfriga tillliörigheter,
förtäljer den prosaiska Eddan följande:
Loke hadc gjort Tors maka Sif det spruttet, att klippa nllt håret af henne. Då Tor fick
veta detta, grep han Loke och hotBdc krossa hvnrt ben i honom, så framt han ej med ed förband
aig att skaffa henne hår af guld, som kunde växa liksom nnturligt hår. Loke for dä till de
dvär-gar, som kallas Ivalds söner, hvilkn gjorde sådant här, tillika med skeppet Skidblndner och spjutet
Gungner. Loke höll i vad sitt hufvud med den dvärg, soin heter Brok, att hans broder Sindri
icke kunde göra så vackra arbeten som dessa tre. i)å dc kommo till smedjan, lade Sindri
svinskinn på elden och bad Brok blåsa så länge, tilldess hnn åter tog det af ässjnu; men sä snart
han gått ur smedjan och brodern blåste, satte en broms sig på dennes hand och stack honom.
Han fortfor likväl att blåsa, tilldess smeden kom och tog smidet af elden; det var en galt med
guldborst. Derefter lade han guld i elden, bad honom blåsa ulnn uppehåll, tilldess han kom
tillbaka, och gick så bort. Bromsen kom då igen, satte sig på hans hals och stack en gång till så
starkt, dock fortfor Brok att blåsa, tilldess smeden tog ur elden en guldring, soin heter Draupner.
Tredje gången lade han jern i elden och bad brodern blåsa med tillägg, att allt var förloradt,
om han lät blåsbälgen stanna. Nu sntte bromsen sig öfver lians ena öga och slack hans
ögonbryn; dä blodet flöt ner, och han ej kunde se, grep han husligt till med handen, lät bälgen stanna
och jagade bort bromsen. 1 detsamma kom smeden och sade, att det nära hade varit förloradt,
som var i elden. Det han tog fram vnr en hammare. Nu bcgåfvo sig Loke och Brok till Asgård,
för att få vadet afgjordt, och kommo öfverens, att den dom skulle gälla, som Oden, Tor och
Fröja afsade. Loke framlemnade först sina gåfvor och förklarade deras egenskaper: Oden fick
spjutet Gungner, hvilket alltid träffade livad man stack efter; Tor fick håret till Sif, hvilket
skulle växa fast, så snart det kom på egarinnans hufvud; Fröja fick skeppet Skidbladner, som
alltid skulle få medvind hvartåt man än ville, så snart dess segel hissades, hvarjemte man kunde
lägga det samman och föra det med sig i en pung. Derefter kom Brok fram med sina
kostbarheter: han gaf Oden ringen och sude, att hvar nionde natt skulle deraf drypa åtta lika [-dyrbara-] {+dyr-
bara+} ringar; Frej gaf han galten och tillade, att den knnde fara fram både i luft och haf, natt
och dag, bättre än någon häst, och ehuru mörkt det än var, blefve det tillräckligt ljust af haus
borst; Tor förärade han hammaren och sade, att lian kunde slå så dråpligt med den, som han
ville, och hvad som än komme honom för bänder, utan att den skulle deraf taga skada; om den
kastades, skulle den af sig sjelf återkomma i hans liand, och om han ville, blefve den så liten,
att han kunde stoppa den i sin pung ; dess cuda fel var, att skaftet var något kort. Asarne,
som satt sig på sina domsäten, fälde då det utslag, att af alla dessa klenoder var hammaren den
bä9ta, emedan de i den skulle bafva ett stort värn mot Uimtn9sarne, och alltså hade dvärgen
vunnit vadet. Loke bjöd honom lösepenningar för sitt hufvud, men dessa vägrade dvärgen mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
