Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trifvas bäst, helst det ligger i naturen hos växterna lika val som hos djuren,
att känna sitt förnämsta välbefinnande i sina likars sällskap.
SknffHstiöltiel. Ett hemman, som på sina egor har skog, är af betydligt
högre värde, än ett skoglöst; detta värde ligger ej allenast i sjelfvä virket, utan
fastmera i den bördighet, som en grönskande skog medför åt närbelägna odlade
trakter, genom att den skyddar för skarpa vindar och underhåller fuktigheten.
Man kan aldrig uog beklaga och fördöma den usla snikenhet, som ty värr icke sällan visar
sig i vårt land, der för en tillfällig penningevinst all på en egendom befintlig skog ofta på kort
tid sköllas och förstöres, utan att någonting göres för dess återväxt. Också synes allt mer och
mer framstå nakna sandbackar och torra ljunghedar, der fordom en herrlig och dyrbar växtlighet
prunkade, och deremellnn liggande ängar och åkerfält förlora år från år sin bördighet, oaktadt
all deu ansträngning, som göres för deras underhållande. På många ställeu, der den nämnda,
riksfördertliga snikenheten icke är den öfvervägande, förderfvas likväl skogarna af okunnighet och
vårdslöshet, ty skogshushållning har hos vår allmoge aldrig varit någon utmärkande dygd, om än
ett och annat aktningsvärdt undantag kan uppsökas.
Den, som på sina egor har skog, bör anse denna som en dyrbar skatt, den
han på allt sätt bör vårda; men deraf följer icke att han behöfver låta den bli
ett dödt kapital, ty han kan deraf njuta ärlig vinst, utan att skogen derigenom
utödes. Till vedbränsle och andra behof tages i första rummet vindfallen och
dylikt, som eljest onyttigt bortruttnar. Då friska träd fällas bör detta ske efter
bestämd plan; man har två sådana, nemligen Blädning och Trakthuggning.
Blädning består deruti, att de äldsta eller rättare största träden huggas bort och de mindre
lemnns qvar för att bli stora. Detta sätt är mindre fördelaktigt, ty dels skadas många af de
mindre träden vid de storas fall, dels vantrifvas och dö ofta de små träden då de sakna det
skydd, hvarvid de blifvit vana; de, som fortfara att lefva, få sällan någon fördelaktig växt, utan
blifva qvistiga, krokiga, knutiga med flere andra lyten. Trakthnggning deremot tillgår på det
sätt, att en viss del af skogen utses och på denna nedhuggas på samma tid alla träden, både
stora och små. På den sålunda afröjda platsen planteras nya träd, hvilka med stängsel skyddas
för kreaturs åverkan, så länge de äro små. Ett annat år utses en ny del af deu gamla skogen,
hvilken behandlas på samma sätt, och sålunda kan ny brnkbar skog hinna uppväxa innan sista
delen af den gamla nedhugges, och alltså skoglöshet aldrig uppkomma.
Om jordmån och läge så medgifva, kan vid skogs fällning efter
trakthuggning betydliga extra inkomster beredas derigenom, att den afröjda platsen göres
till skördbärande svedjeland. Efter trävirkets bortförande qvarlemnade risqvistar
och dylikt, jemte förut på marken liggande torra barr, löf m. m. påtändas och
uppbrännas på stället, och i den sålunda svedda jorden planteras, ofta med lika
stor fördel, som i deu bästa åker. Sådan bränning kan ske på våren, då först
sättes potates och efter dennas upptagning på hösten sås råg; eller brännes på
hösten och endast sås råg. I första fallet kan, om jorden är mycket god, äfven
beredas en tredje skörd derigenom, att bland potatesen sås rofvor; och är marken
tjenlig att slå så kan, genom att blanda gräsfrö uti den råg, som utsås, tredje
sommaren en ganska vacker höskörd erhållas. Allt detta kan ske utan att den
sedermera på samma plats uppväxande skogen deraf liar något men.
Skogsplantering. Att vid skogs nedfällning lemna ett och annat träd qvar,
från hvilka frön sedan af vinden utsås kring marken, är det mest vanliga och
äfven ändamålsenligt, men åtföljdt af vissa olägenheter, hvilka kunna undvikas
genom att trädfrön i stället insamlas och för hand utsås öfver det helt och hållet
afröjda fältet, vare sig att detta nyligen blifvit beröfvadt gammal skog eller
längre tid varit kalt. Detta kan ske med Bredsåning eller Sticksåning.
Bredsåning, på summa aätt som då en åker besås med säd, kan väl användas, men är mindre
ändamålsenlig, ty dels åtgår dervid en större mängd frö, dels falla många af dem på ställen der
de ej kunna gro, emedau jorden ej gerna kan vara härtill beredd. Sticksåning deremot erfordrar
väl något mera arbete, men . som detta lätt kan verkställas af qvinnor och barn, behöfver det ej
bli särdeles kostsamt. Härvid tillgår sålunda: På våreu, när mesta kylan är ur jorden, upp-
ställes den befintliga arbetspersonalen vid det tillämnade skogfältets ena sida, med två alnars
afståud mellan hvar person; livar och en af dem är försedd med frö i en liten påse, samt en
hacka, för att begagna der marken är beväxt med gräs. Nu gör först hvar och en af dem, på
det ställe han står, en fläck bar, nedlägger der 3 å 4 frön, dem han lätt med fingrarna blandar
med mullen, hvarpå alla på en gång flytta sig två steg framåt, der på samma sätt forfares, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
