Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
urartande till bräcklighet, sjukdomar, osedlighet och allt annat elände- Till att bota detta onda,
och återförvärfva åt kroppen styrka, skönhet och lifslängd samt åt själen förnöjsamhet och rigtning
för det goda, ädla och sanna, kort sagdt gifva roenniskan hennes menskliga värde och sällhet,
gifves blott ett medel, nemligen att återvända till lydnad och hörsamhet för naturens bud; och
detta medel är osvikligt för hvar och en, som ej redan är i grnnd förstörd. Ordet dietetik (af
grek. Siaiza lefnadssätt) innefattar icke ensamt hvad som rör mat och dryck, den allmännaste
bemärkelsen af ordet diet, utan deri inbegripes allt livad som har någon inflytelse på kroppens
välbefinnande och deri kan åstadkomma någon förändring. Hit hör äfvcn kännedom om rätt
behandling af följderna vid inträffande olyckshändelser, vid hvilka af ren oknnnighet många lif
förspillas. Tillfälligtvis påkomna inre krämpor botas merändels bäst af naturen sjelf, medan deras
oriktiga behandling kan medföra vådliga följder. Vi vilja här anföra de handlingssätt, som i
anförde fall äro de enklaste och följaktligen äfven de mest tjenliga.
Man delar de liitliörande kunskaperna i två klasser, nemligen Hehdära
och SjuMomslära. Den förra är nyttig och behöflig för alla menniskor, och ingen
bör deruti vara fullkomligt okunnig, den senare tillhör mera uteslutande
läkarevetenskapen; och en okunnig, som sällan kan uppfatta en sjukdoms rätta art, bör
endast med yttersta varsamhet företaga sig dess botande.
Helsolära. Till bibehållande af helsa i en frisk kropp (och återvinnande
deraf för en sjuklig) äro, som förut är sagdt, naturens egna föreskrifter de bästa,
h varför vi här skola fösta uppmärksamhet på dessa.
Näringsmedlen. Mat och dryck äro de medel, hvarigenom kroppen
uuder-hålles. Menniskan är skapad att njuta föda ur både djur- och växtriket,
hvar-för hon också mår bäst då den består af båda slagen sammanblandade; i
allmänhet anses växtämnena böra vara öfvervägande, men föda ur ettdera riket
ensamt är mindre tjenligt. Bröd är det förnämsta af allt hvad som förtäres, ej
allenast ur växtriket utan bland all mat,, hvarför också detta ord är antaget
till allegoriskt uttryck för all slags näring; men derjemte utgöra äfven
hvarje-handa andra växters frukter, blad, rötter o. s, v. en både angenäm och helsosam
föda. Mjölk och ägg bilda i matväg ett slags länk mellan växt- och djurämnen,
och båda äro närande och helsosamma. Af djuren är det köttet, som
hufvud-sakligen begagnas såsom mat, men detta är hos särskilda djurslag mycket olika.
Rofdjurs kött är minst tjenligt, såsom mycket hårdsmält, hvaremot köttet af alla
växtätande djur är för menniskan en välgörande föda; bäst är hornboskapens,
ju yngre desto bättre. Af foglar äro höns och skogsfogel de bästa, dernäst
sjö-fogel. Fisk är lättsmält och helsosam, men mindre närande än köttet af andra
djur; de fetare arterna, såsom ål, lax m. fi. äro likväl mera hårdsmälta.
Beträffande matens tillagning, hvilken smak och vana gjort nödvändig, bör
dervid mesta uppmärksamheten fästas på dess ändamål, som är att göra den för
kroppens uppehälle nyttig. De olika råämnena förete härvid vissa skiljaktigheter.
De animaliska födoämnena, d. v. s. alla matvaror, som hemtas ur djurriket,
innehålla i sitt naturliga tillstånd det mesta af födande beståndsdelar, och skulle
alltså vara mest tjenliga att förtäras alldeles råa, utan hvarken saltning eller
annan förvandling; men alldenstund bruk och vana gjort den råa smaken för
men-niskans tunga motbjudande, kan sådan förtäring följaktligen icke förordas. Som
emellertid genom eldens inverkan en del af näringsämnena bortgå, följer dock
häraf, att ju mindre denna verkan varit, desto mera födande är det. Kokning
i vatten utdrager köttets flesta djuriska safter, hvilka dock till en del stanna
qvar i soppan, men sjelfva köttets fibrer bli hårda och härigenom mindre
närande; stekning pressar köttet mindre, helst om den sker i täckt kärl eller i
ugn, och är alltså det tjenligaste tillagningssättet. Hvilketdera som användes bör
det endast ske så mycket, att den råa smaken bortgår. Af vegetabiliska
födoämnen, eller sådana, som hemtas ur växtriket, finnas väl några som kunna
förtäras i sitt naturliga tillstånd, men många af dessa innehålla rent skadliga
ämnen, förnämligast af den anledning, att de i vårt klimat icke, såsom i sydligare
länder hinna någon fullkomligare mognad; dessa olägenheter kunna dock genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
