Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det syneB vilje gå i bulnad, eS hålles varm mjölk i mannen, eller lägges öfver natten ett
stekt likon på tandköttet. De små knölar, som efter sådan sjukdom stundom uppkomma pä
tandköttet, kunna gerna lemnas "utan afseende. Tandvärk af an frätta länder kan ej grundligt
botas på annat sätt, än genom den, skadade tandens uttagande; dock bör man ej alltför mycket
hasta dermed, ty ofta kan genom tjenlig ifyllning af tandens håligheter värken lindras och för
längre tid afböjas.
Den som har anlag för tandvärk, antingen tänderna äro skadade eller ej, ’bör sorgfälligt
undvika att bli kall om hufvud och fötter samt armar och ben, ty på så sätt kan denna svåra
plåga oftast förekommus. Så snart något förebud till tandvärk kännes, bör genast mössa eller
bindel om hufvudet brukas, äfven inne i rummet, jemte varm fotbeklädnad, hvarigenom värkens
vidare utbrott i de flesta fall undvikes.. Flere af de droppar och husmedel, som emot tandvärk
brukas, såsom kreosot, syror o. d., tjena ofta till intet annat än att fortare förstöra tänderna.
Mag värk. Utom de plågor i underlifVet, som enligt livad förut är nämndt
förorsakas af gikt eller reumatism, förekomma äfven åtskilliga andra mer eller
mindre svåra krämpor i denna kroppsdel, förorsakade dels af svag matsmältning
och förstoppning, dels af hämmad fotsvett, dels ock utan någon känd orsak,
stundom åtföljd af feber, men oftast utan sådan. De mest förekommande
sjukdomar af detta slag äro kolik och magkramp. Kolik igenkännes af värk och
smärtsamma spänningar och slitningar i underlifvet, i förening med förstoppning,
sällan diarrhé, och stundom, serdeles i början, krakning, mexf vanligen utan feber.
Kolik är af flere arter, af hvilka de vanligaste äro: krampkolik eller väderkolik,
der häftiga väderspänningar åtfölja plågorna, hvilka ögonblickligt lindras om
väder åtgår; kallas ock indigestionskolik, då den anses uppkomma genom magens
öf-verlastande med otjenlig mat; gdllkolik, en af de farligaste och häftigaste,
föregås af brist på aptit, gulbelagd tunga, bittra uppstötningar, benägenhet för krakning
m. m. Magkramp är en periodiskt återkommande värk i trakten af maggropen,
än häftigt qväljande och tryckande, än hettande, gnagande och borrande, eller
liksom magen skulle snörjas ihop; stundom uppkomma derunder uppstötningar af
väder eller plågsam uppkräkning af en bitter, salt eller sur vätska. Anfallen
äro vanligen förenade med en betydlig nedslagenhet, ängslig sinnesstämning,
hjertklappning, känsla af tyngd på bröstet, suckningar o. s. v. Plågorna ökas af
rörelser, gående och åkning, men lindras af stillhet och ej sällan af en lindrig
tryckning med handen i maggropen. Anfallen framkallas stundom af
sinnesrörelser, förkylningar, ansträngningar, men komma också ibland utan märkbar
orsak; de vara än kort, än längre, en eller flere timmar, men på mellantiderna
kännes ringa eller ingen opasslighet.
Första och förnämsta vilkoret för botande af alla slags magplågor, med undantag af
un-derlifs-inflammationer, är befordrandet af ordentlig öppning, i fall denna är på något sätt störd;
bärtill användas efter omständigheterna och den sjukes natur svagare eller starkare laxermedel
eller lavemanger. Vid kolikplågor kan, på underlifvet användas varma baddningar af oljednkar,
varma grötomslag eller hett vatten i oxblåsor; ljumma bad, deri den sjuke bör sitta så länge han
kan, äro också välgörande. För öfrigt rättar sig behandlingen efter sjukdomens art: vid
väderkolik frotteras underlifvet med flanell och liniment, hvarjemte invärtes tages 15—20
kolikdroppar (tinet, succini aromatica) eller, i brist deraf, en klyfta hvitlök. Äfven sättes lavemang med
salt och olja; åtfölja kräkningar, så befordras dessa med drickning af ljumt vatten eller smörlake,
och efteråt ges ett laxermedel. Vid magkramp bör den sjuka under anfallen hålla sig stilla
och använda omslag af kamfertolja eller liniment på magen samt intaga litet fräspulvor; ljumma
fotbad med senap äro äfven välgörande. Under mellantiderna bör sjukdomens återkomst
motarbetas, hvartill i främsta rummet ett strängt iakttagande af belsolärans föreskrifter är nödigt;
derjemte böra orsakerna till sjukdomens uppkomst undersökas och, om de kunna upptäckas, med
allt allvar nflägsnas eller motarbetas. Vid dessa sjukdomar, bör läkare anlitas jn förr desto
hellre.
Nervsjukdomar. Med detta namn utmärkas sådana anfall af illamående; som
åtföljas af kramp eller medvetslöshet. Dessa sjukdomar, som ha sin rot i
nervsystemet, anfalla tidtals vissa personer, serdeles mera svaga och ömtåliga, men
utan bestämda mellantider; anfallens varaktighet är olika, stundom blott några
minuter, stundom åter flera timmar, till och med dagar, och de anfall^ som vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
