Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(rädare Nnma Pompilius, gaf dessa tillagde månader namnen Januarius och Pebruarius, samt
började året med den förstnämnde, hvilken sedermera fortfor att vara årets begynnelsemånad. Det
romerska året räknades sålunda länge efter solens omlopp, men som hvarken detta eller det
grekiska gyllentalet fullt öfvensstämde med årstiderna, försökte både greker och romare länge att
afhjelpa dessa olägenheter, hvilket först lyckades en1 egyptisk astronom vid namn Sosigenes, af
Jnlins Cæsar inkallad till Rom. Han bestämde årets läugd till 3651 dygn, men som ett år icke
gerna kan räknas på annat sätt, än efter ett visst antal dagar, beslöts att tillgodogöra sig de
öfverskjntande timmarne deri genom, att hvart fjerde år räknades en dag längre; de tre åren, med
365 dagar i hvarje, kallades »allmänna år» (anni comraunes) och det fjerde med 366 dagar,
»skottår» (annns bissextilis), som skulle inträffa på alla de år, hvilkas siffertal kunna jemt
divideras med 4. Denna årsberäkning, som ännu fortfar i alla kristna länder, infördes af Jnlins
Cæsar år 708 från Roms grundläggning, eller år 45 f. Kr. och på samma gång bestämdes årets
12 månader till samma dagantal, som de ännu ega. Det gamla bruket att börja året med den
1 Januari bibehölls, och nyårsdagen bestämdes till 8:de dagen efter vintersolståndet, på hvilken
dag en nymåne då lär inträffat. Skottdageu infördes på den 24 Febrnari af det skäl att det
forna Romnli år började med Mars och räknade 360 dagar, och alltså var den 23 Febrnari
årets sista dag. Den 24 Februari blef kallad »Sextus (ante) Caleudas Martias» (den 6:te föreden
1 Mars) och räknades i skottår dubbel »bissextus» (2 gånger den 6:te), hvaraf ett sådant år fick
tillnamnet bissextilis. Sosigenes hade sig väl bekant att det till 365 dagar 6 timmar bestämda
året var några minuter längre, än det verkliga solåret, men denna skilnad ansågs ej behöfva
med-»tagas i beräkningen af den sålunda bestämda årsräkningen, som efter Julius Cæsar fick namn af
den Julianska. Nämnde skilnad, som årligen ntgör 11 minuter 11 sekunder, och således på 129
år 24 timmar, 2 minuter och 39 sekuuder, eller något mer än ett dygn, åstadkom dock under
tidens lopp oreda, i det årstiderna alltjemt skredo tillbaka, sä att t. ex. våvdagjemningen, som vid
Nicæiska kyrkomötet år 325 inträffade den 21 Mars, på 1550-talet kom mer än 9 dagar förr, än
den var utsatt i kalendern. Aloysius Lilius, nstronom från Verona i Venetien, upprättade då
ett förslag till årsräkningens förbättring, hvilket efter författnrens död af hans bror Anton Lilins
inlemnades till den 1572 valde påfveu Gregorius XIII, som till granskning öfverleranade det åt några
lärde samt katolska prinsar, och sedan det af alla blifvit gilladt och berömdt, blef detsamma
genom ett i Mars 1582 ntfärdadt påtligt bref befaldt till antagande i alla katolska länder; det
felaktiga i årstiderna rättades på det sätt, att tio dagar uteslötos ur samma års Oktober månad, så
att efter den 4 skrefs den 15, hvarigenom dugjemningen påföljande år återkom till den 21 Mars,
och den nya årsräkningen kallades den Gregorianska. De protestantiska länderna ville ej hafva
något gemensamt ined påfveu, hvarför i dessa den Julianska tideräkningen fortfor. Omsider funno
de dock att den Gregorianska var bättre äfvensom att årsräkningen ej hade någonting gemensamt
med religionen, hvarför den sistnämnda blef antagen, i Tyskland, Holland och Danmark 1700, i
England 1752 och i Sverige 1753.
Grunden för all tideräkning är året eller, fullständigare uttryckt, sol-året,
hvarmed förstås den tid som solen, sedd från jorden, behöfver för att göra ett
skenbart kretslopp kring himlahvalfvet, från t. ex. en vårdagsjemning och åter
till samma punkt. A ena sidan delas året i mindre afdelningar, hvilka äro
månader, veckor, dagar, timmar, minuter och sekunder; å andra sidan bildas genom
flera sammanlagda år andra tidsbenämningar, såsom decennier, cykler, sekler,
epoker eller æra (tidpunkt), perioder m. fl.
Tidsbenämningame äro af fiere slag, sinsemellan olika allt efter deras utgångspunkt; sä
hafva vi, utom det borgerliga eller s. k. tropiska året, från en dagjemning eller solstind till
samma igen, äfveu Sideriskt år, utgörande solens gång från uågon fixstjerna åter till samma pnnkt,
hvartill åtgå 365 dagar 6 timmar 9 minnter och 14 sekunder, och alltså 20’ 25" längre äu
tropiska året; Afdae-år, som utgöres af 12 lnnationer och innehåller 354d 8t 48’ 36",
följaktligen; 10d 7t 12" kortare än borgerliga året. Månader räknas, ntom de borgerliga af 28-29, 30
eller 31 dygn, äfven astronomiska, eller den tid, på hvilken månen gör sitt lopp genom
djurkretsen; en astronomisk månad är dels siderisk, den tid som åtgår för månens gång från någon
fixstjerna och dit åter, som är 27d 7t 43*, dels synodisk, månens förhållande till solen, eller gång
från ett ny till nästa nymåne, en tid af 29d 12t 44’, hvilket-benämnes en lunation.
Veckoräk-ningen är alltid lika, eller 7 dygn. Dagräkningen är deremot olika; den borgerliga dagen böljar
vid midnatten och räknar hos oss 2 gånger 12 timmar till nästa midnatt; den astronomiska
dagen börjar vid middagen, som kallas kl. 0, och räknar oafbrutet 24 timmar till nästa middag; i
båda dessa beräkningar kallas den sålunda indelda tiden allmännast ett dygn: en artificiel dag
räcker från solens uppgång till dess nedgång. I det följande hålla vi oss endast till de borgerliga
indelningarne, och der dagar nämnas förstås dermed öfverallt dygn, från ena midnatten till den andra.
Ett års längd är 365 dagar 5 timmar 48 minuter 49 sekuuder, således 11
minuter 11 sekunder kortare än 365^ dygn; detta gör på 100 år 18t 38’ 20",
följaktligen på 400 år 3d 2t 33’ 20". Ifrågavarande skilnad, som utgjorde orik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
