Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jn), årets förnämsta högtid, firas, som bekant är, till minne af Jesn födelse. De första
kristna saminanknöto erinran om denna för menskligheten vigtiga händelse med ätskilliga andra
kristliga minnen, såsom hedningarnes delaktighet i frälsningen, Jesu dop, hans första underverk
m. fl., och förenade dem alla i heliga-tre-konungars-fest, som firades den 6 Januari, n. v.
Trettondedagen. Mänga af kyrkofädren anstälde emellertid forskningar, för att fä veta Jesn rätta
födelsetid, men stannade i olika meningar; somliga antogo den hafvn skett i kejsar Augnsti 28
år, den 25 Maj; andra i kejsar Tiberii 14 år, den 11 eller 15 Januari. Först på 370-talet
framkom den lärde Krvsostomns, likväl på ganska lösa skäl, med den åsigten, att Jesn födelse
inträffat den 25 Deoember, hvilkea mening blef allmänt antugen; dä vi icke kunna säkert få veta
rättn dagen, kan också denna vara lika god som någon annan. Våra hedniska förfäder i de
nordliga länderna hade från urminnes tider firat sin förnämsta fest vid vintersolståndet, hvilken sed
de först hitkomnn kristna lärarue begagnade för att dermed förbinda Kristi födelsehögtid. Denna
fest kallade de Jol (lustbarhet, glädje), och detta namn jemte åtskilliga dervid brukliga plägseder,
följde äfven i kristendomen denna högtid, som endast i Sverige, Norge, Danmark och norra
England har namnet Jul. — Annandag-Jul kallas Stefani-dag, tiU minne af kristendomens förste
martyr, den helige Stefanus, hvars död omtalas i dagens epistel. — Nyårsdagen är ursprungligen en
rent hednisk fest. Arets första dag var neroligen af de forna romarne helgad åt Janus (se sid.
014), och firades med stor högtidlighet, hvars bufvnddrag var gästfrihet, glädje, frid och
försoa-lighet. Först i slutet af 6:te århundradet började denna dag få kristlig betydelse, först såsom
julens oktav, derefter såsom minne af Jesu omskärelse, som enligt Lnc. 2: 21, skedde på åttonde
dagen efter hans födelse. — Trettondedngen har namn efter sitt afstånd från juldagen och firas
till minne af de tre vise män, som enligt Matth. 2:1 o. f. besökte den nyfödde Jesus. ,Så länge
Jesu födelse firades på denna dag, kallades den Epiphaniit, d. ä. (Guds) »uppenbarelse»-fest; dagen
blef äfven kallnd heliga-tre-konungars-dag, emedan katolikerna, utan anledning af bibeln (ty det
som står i Ps. 72: 10 bevisar härvid ingenting), gjorde de nämnde tre vise männen till tre
konungar, dem de till och med gåfvo namn och kallade Kasper, Melkior och Baltasar. —
Midsommardagen har detta namn deraf, att han inträffar kort efter sommarsolståndet, och är
huf-vudsakligen en folkfest, till firande af sommarens prakt; dess religiösa betydelse tillkännagifves af
hans namn, Johannes Löparens dag, hvilken person, enligt Luc. 1: 36, föddes 6 måDader före
Jesus, och hvars firande alltså blef bestämdt i enlighet med Juldagen.
Vilkårligt rörliga högtidsdagar äro de, som väl infalla på bestämda
månadsdagar, men ofta firas på andra dagar. Dessa äro: Marie Kyrkogång, den 2
Februari, hvilken firas denna dag, om den är en söndag, eljest på nästfoljande
söndag; inträffar den i veckan fore fastlagssöndag, så firas han söndagen före den
2 Februari. Marie Bebådelsedag, den 25 Mars, firas vanligen samma dag; men
inträffar den i veckan före Påsk, så flyttas dess firande till lördagen förut, eller
s. k. Palmlördagen; inträffar den åter Påskdagen eller Annandag påsk, så firas
den på tredjedag påsk. Mikaeli dag, den 29 Septemder, firas på denna dag,
om det är en söndag, eljest på näst derefter följande söndag. Samma
förhållande är med All Kelgonadag, som inträffar den 1 November.
Marie kyrkogång firas till minne deraf att Maria, till åtlydnad af Mose lag, 3 Mos. 12:
2, 4, i templet undergick rening på 40:de dagen efter sin barusbörd; och då denna blef bestämd
till den 25 December, måste också den 2 Februari bestämmas till Marias Renselsejest, som den
rättast har kallats; den instiftades af kejsar Justinian år 523, då eu svår pest rasade i
Konstan-tinopel, i den förhoppning, att jungfru Maria skulle rensa luften, om man bad till henne på
hennes renselsedag. Denna fests andra namn, Kyndelsmessan har en annan anledning: ordet är en
förändring af latinets Missa Candelarnm, d. ä. ljusmessa eller Ijnsets fest; som sådan står den i
förbindelse med ett hedniskt bruk hos de forna romarne. hvilka de första dagarne i Februari
månad firade en reningsfest till gudinnan Februas ära, hvarvid qvinnorna gingo med bloss
omkring gatorna, till minne af Ceres, som sökte sin bortröfvade dotter (sid. 612). Såsom en
lem-ning af detta bruk kan anses den i 7:de århundradet i katolska kyrkan nppkomna sed, att denna
dag så väl en stor mängd ljns upptändes i kyrkorna till jnngfru Marias ära, som ock alla de
vaxljus, som hela året skulle brukas, nu invigdes med salt och vatten, jemte korstecken; sådana
ljus hade sedan kraft att fördrifva djefvnlen och alla onda andar, och begagnades derför vid
sjuksängar, likbårar, odöpta barns vaggor m. m. Katolska religionen bjuder alla barnaföderskor att
likt Maria efter 6 veckors förlopp låta i kyrkan rensa sig af en prest och dervid skänka denne
ett invigt vaxljns och andra offergåfvor. Hos oss har »barnaqvinnors kyrkogång» en annan, mera
sannt kristlig betydelse: vi anse icke en sådan qvinna oren, utan betrakta denna handling såsom
en helsning och lyckönskan vid hennes återkomst i församlingen; det ligger något högtidligt och
vackert uti att hon, då hon med återvunnen helsn utträder nr sitt hus, ställer sin gång till Guds
hus, för att bringa honom tacksägelse för hans hjelp och bedja om hans välsignelse och bistånd
vid uppfyllande af hennes moderliga pligter. — Marie bebådelsedag, hvilken vanligen meuas då
man säger Vårfrudagen (Våff’rdan), stiftad till minne af Jesu aflelse och fördenskull insatt på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
