Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263’
anad huldhet utvecklade sig hos Emérence, en
huldhet som, om den icke lyckades hugsvala, dock mycket
bidrog att uppehålla modren under plågor och smärta.
För dessa båda blef nu baron Lejonram ej blott
en vän i vanlig bemärkelse, utan cn, hvars inflytande
dagligen tilltog och snart utöfvade en afgörande, ehuru
olika verkan på dem begge.
Öfverstinnan kände, likt de flesta vid en verklig
sorg ovana och oförmodadt dermed profvade qvinnor,
behofvet af en starkare kraft att stödja sig vid, än
den som hittills varit henne nog. Hon började lyssna
begärligt till sådane ord som lofva vederqvickelse åt
betungade själar, erbjuda borttagande af all börda och
frikännelse från all skuld. Och det var sådane ord
som vid hennes sjukbädd ljufligt och eldigt
strömmade från Lejonrams läppar. Han höll icke här en
bot- och bättringspredikan, hans tal var idel mildhet
och kärlek, ty han insåg att den lidande qvinnan
behöfde Evangelii balsam, men icke skulle uthärdat
Lagens hammare. Innan öfverstinnan blef i stånd
att lemna Carlsbad ville icke heller baronen resa,
sedan det kommit derhän att han hos henne fann ett
öppet öra. Brödren, som blifvit temligen återställd,
fick anträda återresan med en annan landsman, och
den fromme Odinsbergsherrn dröjde qvar vid
kurorten till fram mot hösten, egnande sig med den mest
brinnande ifver åt sin nya lärjunginna, som med icke
mindre ifver kastade sig på förvärfvande af hvad hon
förut föraktat. I sömnlösa nätter och ensliga dagar
gjorde hon jättesteg i sin bekantskap med Bibeln och
isynnerhet med de bibelförklarande — stundom
kanske äfven bibelförtydande -— skrifter som hennes
vägledare satte henne i handen, och väckte snart hans
förtjusning genom den säkerhet, hvarmed hon visste
finna sig till rätta. Kommen till nya åsigter, egde
hon genast ett tungomål för att uttrycka dem, målade
vältaligt sin fasa öfver det tillstånd hvari hon förut
befunnit sig och bekände sig utan tvekan till hvad
Lejonram kallade "de Nazareners parti". Men hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
