Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300’
bort dem med konstlade behöfver af flärd och lånta
idéer. De göra sina stenar och kottar än till prinsar
och krigshärar, än till herdar och kor och ha fullt ut
så roligt som af de dyrbaraste leksaker. De slippa
dessutom sorgen att se favoriterna mista hufvud och
andra ledamöter, samt att kanske få bannor för den
skada de lidit. Vi skola ock framdeles köpa så
mycket mer goda böcker och planchverk för de
besparingar vi sålunda göra. Kastar ni en blick i
klädskåpen, så innehålla de blott artiklar af största enkelhet
ooh tvättbarhet. Jag vill se barndrägten beräknad på
lätt och fri rörelse, icke leken och rörelserna störda
af tvångsbudet: Akta din nya röck, din fina klädning,
dina band och spetsar!
— Men dessa stora vackra gravurer i en
barnkammare. — Onekligen taga de sig väl ut på den
himmelsblå grunden, men–-
— Den blåa färgen är god för ögonen i ett
sofrum, och ögat är ett alltför dyrbart ting att
försummas i något afseende. Är det icke en pligt att, då
man så kan, för ögon som nyss börjat blicka in i
lifvet, först och sist ställa bilder ur det lif, som
ensamt kan gifva värde åt deras ? Skulle jag ej begagna
hvarje medel att lära mina barn blicka uppåt från det
deras medvetande börjat vakna? Jo, kunde jag omge
dem med de dyrbaraste konstverk som ha Christus
till sitt föremål, så skulle det vara min glädje att
göra det. Och då jag ej kan detta, så vill jag
åtminstone samla omkring dem de goda kopior jag eger
af stora mästares verk.
— Medgif emellertid att rummet härigenom har
en prydlighet som är ovanlig.
—» Nå, det är också min hustrus sanctuarium och
äfven mitt.
Hvad Ada kände sig lycklig af att så var! Hon
tackade Gud derför hvarje gång hon, liksom nu, trädde
dit in för att betrakta de små slumrande, som med
ansigten öfvergjutna af helsans purpur, hvilade i
barnsömnens trygga frid, och det var med djupa, varma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
