Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och en del lärde sig äfven något för fruntimmer använd-
bart handtverk, i synnerhet voro de skickliga spinnerskor,
och den underbara konstnärlighet i stickning, som är ty-
skorna så egen, fingo vi äfven i flickhemmen beundra. Till
sist gingo vi in i Wiecherns eget rum och sågo hans kära,
gamla mors porträtt; hon blickade så blid och moderlig ned
på den besökande, -som hade hon velat säga: ”Ja, mitt
dagsarbete är slut och nu hvilar jag, gå du och gör sam-
maledes; se hvilken välsignelse, som följer troheten och kär-
leken!”
Följande dag skulle vi lemna Hamburg och det var med
saknad, ty hvarje steg skall föra oss bland mera främmande
anleten och seder. Herr Lauenstein var utmärkt artig och
körde oss i sitt ekipage öfver färjorna, ty man passerar
Elbe två gånger innan man kommer till Harburg i Han-
nover; men som det var midt på dagen, hade vi ännu
tid att vid börstimmen besöka Hamburgs nya börs. Intryc-
ket var bedöfvande, förfärande kan man nästan kalla det.
Bibeln liknar menniskohopar vid brusande vatten och al-
drig kan en bild vara mera träffande; ovilkorligt påmindes
man om Trollhättan, men endast om dess buller, dess dån,
icke om dess storartade, högtidliga skönheter, ty dessa upp-
hettade ansigten, dessa knuffande och skuffande affärsmän,
dessa vexelagenter, hvilka rusa hit och dit, skakande sina
sedlar eller vexlar i luften, somligas dystra miner, andras
belåtna skratt, allt kunde man se från gallerierna omkring
den stora salen, På vissa fridlysta rutor af golfvet, vid
bestäntda pelare, visade man oss de stora handelshusens
chefer och det var eget att se huru till det yttre erörliga
och liknöjda de stodo, medan deras underordnade sprungo,
talade och skreko. De femton minuter vi voro der inne syn-
tes mycket längre och det var en lättnad att stå på gatan
och se en fattigskolas barn hoppa förbi, okunniga och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
