Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 7. Gud, världen och de oförklarade tingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rike. Men såsom den helige profeten Jeremias låtit
upplysa, över dem har Herran hängt ett svärd och en
dom, ty de hava övergett sina bröder och plågat sitt
folk. Ja, de hava blivit olydiga som Farao och dem
skall ske såsom det står i Skriften: »Ett stort väder
kommer utöver bergen, såsom utur öknerne på den
vägen till mina folks dotter. Ja, ett väder kommer,
som dem allt för starkt vara skall; så vill jag ock gå
till rätta med dem. Si, han far, far bort såsom en sky
och hans vagnar äro såsom ett stormväder, hans
hästar äro snarare än örnar, ve oss vi måste fördärvade
varda. Och basunaljud skola höras och en siaktning
skall stånda och ett mordskri över det andra, ty hela
landet varder förhärjat.» Så säger profeten Jeremias.
Och allt detta därför, att de mäktige övergivit Herran
och förtrycka de fattige. »Giver Herranom edrom
Gudi ärona, förrän det mörkt varder och förrän edra
fötter stöta sig på de mörka berg, så att I vänten efter
ljuset, och han skall dock göra allt till mörker eller
skugga.» Så säger profeten, och vad han talade, det är
talat icke för en tid utan för många och för alla tider.
Men frälsningen skall komma och en ny dag skall
bryta in. Ty Herren haver sänt sin son, och han var
en timmermans son. Han skall samla omkring sig de
betungade, de som i hyddorna bo, de som i paltor gå,
de som väta jorden med sin svett, de som förakta
få-fängligheten, de som skänka åt sin nästa, vad de hava,
och bistå sin nödställde broder, de som komma till
det nya Jordan. Herren skall vara mitt ibland dessa.
»En dag skall uppgå för vår syn
Må vi det ej förglömma,
Då Herran komma skall i skyn,
All jordens krets att döma.
Betänk dig, arme syndaträl!
Var vill du din förskräckta själ
För Herrans blickar gömma?»
Samtliga männen instämde i sången utom
mjölna-ren, som ännu icke kände sig så säker i tron, att han
vågade deltaga. Han hade dessutom en upprorisk ande.
6 — Bonden och hans son
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
