Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 1. Korp-Olivia och hennes gäster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det där latinet? avbröt Karin och skrattade, så hon
kiknade. Stig såg nästan förnärmad ut.
— Kanske du skall plöja på latin?
Stig tog henne i nacken och dansade runt med
henne.
— Kanske du vill veta vad stryk heter på latin, din
spefågel!
På senaste tiden hade Stig oftare gått hem. Han
ville icke inför sig själv förneka, att det var därför,
att han fick sällskap med Karin och roades av den
skälmska lekkamraten. En dag när de vandrade
hemåt, och Karin gäckades med hans trumpenhet, tog hon
honom plötsligt i armen och sade med ett skalkaktigt
leende:
— Stig Surmuleson, du går hem så ofta nu för
tiden. Tänker du lämna prästen och hans latin? Eller
är det för min skull du sliter landsvägen? Det blir
dyra skor för din far. Tänk inte på mig, jag är
förlovad med en gesäll. Du är alldeles för surmulen och
sorgesam för mig.
Stig skrattade åt hennes upptåg. Han trodde icke
mycket på den där gesällen.
—• Jag är inte alls ledsen, som du tror. Och inte går
jag hem för din skull. Men tycker du, att jag är
mulen, så sjung en visa, så blir jag glad igen, Kajsa
Landsvägslärka.
Karin log och nöp honom i armen. Hon låtsades,
att hon hade sin pigelocka med och började sjunga:
»Gubben han byggde ett lagårdstak,
Å de va idela halma;
Å kärringa stod nedför å va så gla
Att gubben skulle nedfalla.
Å gubben föll ned från lagårstak,
Slog sig i tusende halver.
Å kärringa stod brevi å va så gla,
Att gubben hade nedfallit.
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
