Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 3. Hos handelsmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han tog tattartösen i försvar, menade de, som riktigt
sökte pejla själaavgrunden hos gästgiverskan.
— Tänk ändå, suckade gammalpigan på Bårdaryd
en dag vid merafton, vad människan kan förändras.
En vit själ blir svart, och en Guds avbild blir lik en
lapiga i helvetet. Jag minns, när gästgiverskan
kallades Marsjö Ros, och nu kan icke Satan i sin värsta
lusastuga dra fram ett otäckare stycke.
— Hon var väl inte så god, som hon såg ut, den
svinasoen, knattrade Lasse. En kan se skaplig ut i
synen, och hjärtat kan lika fullt va ett hie, där maskar
och sniglar och hoppetossor hålla hus. Jag minns väl,
hur korpralen på Skedala hed berättade om den gamla
grevinnan på Öringe, som fått barn med själva kungen,
så grann hade hon varit i sina dar, men Herre Gud
sig förbarme för den maran, så hon på gamla dar såg
ut och bar sig åt, pinte sitt folk och låg i lag med sina
betjänter och hoverade sig och spökade ut sig. Nej,
tvi för kvinnfolk!
— Du skulle då veta hut att säga så! genmälte
lill-pigan. Det finns väl kvinnfolk av annat slag än
gästgiverskan. Det skulle stå illa till med karlfolk, om inte
fruntimmer funnes.
Gästgiverskan satte sig över alla onda rykten, allt
prat som gick och alla sina fienders anslag. Hon drog
på sig kragstövlar och gick ut på landsvägarna. Hon
satte sig att prata i stugorna. Hon var du med både
drängar och bönder. Hon arbetade, söp och svor, for
socknen kring, men aldrig tog hon miste på folk eller
glömde det minsta lilla torparkräk. Hon gick utanpå
hela bunten.
När Bårdarydarn såg, hur det arbetades på andra
sidan, spände även han senorna. Han visste, vad som
stod på spel. Hela hans livsverk, ära och rykte gällde
det, om han skulle bli slagen av gästgiverskan. Den
smäleken skulle han icke kunna överleva. Han
arbetade tungt och ihärdigt. Han fick så småningom fart
i en del av sina bönder. Han hade lovat, att någon
ökning av skatten skulle banbygget icke medföra. Vice
pastorn, som var västgöte och nyss ditkommen under
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
