Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 3. Hos handelsmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en forbondes långa trasiga kappa kastad över axeln
försvann bortåt vägen och slöks av kvällsmörkret.
Några dagar senare var Stig från Bårdaryd på
Marsgården. Han hade även efter konfirmationen
fortsatt att då och då gå till prästen för att läsa i
hans böcker. Prästen läste också fortfarande latin
med pojken. Han läste också med en av
marsgårds-bondens många söner, Klas Otto. Klas Otto skulle in
till storskolan i staden. Det hände ibland, att Stig
följde med Klas Otto hem. Så även denna gång. Stig
ville gärna också in till skolan i staden, men fadern
var alltjämt avgjort däremot.
— Jag kan inte förstå, sa marsgårdsbonden till
Stig, att inte din far låter dig läsa. Felet med oss
bönder är, att vi ingenting läst. Hade vi haft
kunskaper, skulle det nu sett annat ut här i landet. Då skulle
inte ämbetsmän och borgare regerat. Alla mina
pojkar ska läsa, så att de kan något och vet något. Kan
det icke ske på annat sätt, flyttar jag in till stan och
sätter upp handel där.
— Far säger att mycken lärdom har föga värde,
och att blott vad man lär i livet och på bondens gård,
är av någon betydelse.
— Nej, däri har han fel, undervisade
marsgårdsbonden. Det är detta fel, som gjort oss till andras
drängar i alla tider. Det är böndernas söner, som
skall hjälpa upp bondeklassen. Men för det värvet
måste de kunna något, kom i håg kunna något.
— Om bondens son förlorar sambandet med
jorden, blir han icke bonde längre, säger far, och
förlorar den riktiga synen på tingen. Då hjälper honom
icke all världens lärdom.
— Vad tycker du själv då? sporde Marsgårdarn.
— Jag vill läsa för att få veta något. Det står så
mycket i böckerna om det, som man själv icke känner.
Jag vill läsa och jag skall läsa, så att jag kan se det,
som ligger bakom, på andra sidan.
—- Det är också lättare att komma sig fram, om
man något vet. Alla kan icke bli bönder. Att bli
köpman är också bra. Det är ett förnämligt yrke. Många
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
