- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / II. Staden vid havet /
24

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Morgon i staden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

maskinen, dä blev slut på några minuter, stackars
jäkel. Trettitvå år. Hade åtta igen ...

— Ätta igen?

— Ja, dä vet väl magistraten, att en vävare inte
bler mer än fyrti. Se här!

Suder lade spaden, klev upp och pekade på en rad
gravar med små träkors.

— Nils Andersson, tjugosju år, Max Nert,
tretti-fem, Konrad Bengtsson, trettiett, Peter Zimmerman,
trettinie, Hulda Dahl, aderton, Eva Larsson, tjugotre,
Anna Klein, tjugotvå, å så vidare. En å annan äldre
finns ju, men sparsamt. Vävarna bli sällan över fyrti.

— Många inte ens tretti, som dä ser ut. Menar du
att Slottskvarnen ...

— Jag menar ingenting. Här hos mej har dom dä
bra. Jag pysslar om dom så gott jag kan. Musik dagen
lång, fåglarna tycka bäst om dungarna här i
vävarhörnet. Inte sjunger dom för polisen inte. Där borta
ligger din gode vän Absalon Ekbom. Inte en
sparvstackare kvittrar för honom. Han fick sin musik, när
polisen blåste på landshövdingens å borgmästarns
födelsedar.

Nu vart Fagerflod arg. Det smått kokade i honom.
Han började med fingrarna kamma skägget och
visslade en stump som alltid, då han blev förbaskad.

— Dä ä min själ inte så angenämt att va polis
som folk tror!

Suder hade åter stigit ner i graven. Han kastade
upp jorden, och mellan vart spadtag kom en sats.

—- Lite sportler här. Lite handtryckningar där. Ett
starröga i dag. Ett skarpöga i morron. Allt betalar
sej. Jag känner överheten.

-— Bättre än jag tycks dä.

— Jo, jo men. Bå överhet å underhet. Hela
långdansen. Här på körgårn finns inga hemligheter. Dä
lustia ä att alla skälmar få fina tal vid graven. Allt
eftersom dä betalas.

— Tror du, att Myloneck också får ett fint tal?

— Beror på änkan. Änkorna styr ryktet. En
givmild änka ä ett gott rykte, snål änka ä klen ära. Där

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:15:42 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/2/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free