Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Morgon i staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grövre försyndelser fingo myndigheterna ta hand om,
men smärre förseelser kunde ännu sonas med en stut
av förmännen inne på kontoret.
Fabrikör Gordon liknade till det yttre en judisk
rabbin. Han var betydligt längre än sin far, mager,
krokig näsa, långt grått skägg, som med tiden blev
alldeles gulvitt. Han hade en örns blick. Åren hade
plöjt fåror i ansiktet. Munnen var lång och
sammanbiten. Så länge fadern levde, kände sig sonen, ehuru
nära de femtio, som en bokhållare bland andra
bokhållare, böjande sig i allt för sin far. Men från den
stund han själv som ensam arvinge övertog fabriken
och rörelsen, var han ledare i varje tum, härskare
över en värld i världen. Han utvidgade väverierna,
byggde modernt kontor, anlade ny hattfabrik, kvarn
och tegelbruk, ryckte upp jordbruket. Han kände sig
och var en kommersiell storman, Isak Wilhelm
Gordon, en av ledarna för landets spirande industri. Han
steg genast till höjderna, invaldes i stadsfullmäktige,
blev stadens riksdagsman och var efter gamle
åttio-årige konsul Göran självskrivet den, som i sina
händer skulle taga spiran över hela staden.
Fabrikör Gordon var hållen för att vara sträng,
sparsam och rättvis. Han var en varg, som vaktade
sin skog, som visade tänderna mot en var, som kom
hans lya för när. Han skrapade och sparade för att
kunna bygga nya fabriker. Liksom sin far steg han
upp lika tidigt som vävarna, arbetade tolv timmar
som de, slet ut tre par halvsulor, innan han köpte
nya skor, gick i blanksliten bonjour, gav fem öre per
krona i drickspengar efter bolagsmiddagen, köpte
billigt av staden och sålde dyrt igen, ty han höll före,
att han förvaltade allt mycket bättre än staden. Han
betalade sina arbetare något under de tre andra
fabrikanterna i staden, men hade ord om sig att vara
rättvisare och folkligare än de. Han krävde obetingad
lydnad. Unga arbetare med anlag satte han i skolor,
men uppstudsighet eller försumlighet kostade stryk
eller avsked.
Isak Wilhelm Gordon var hög frimurare och
be
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
