Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 12. Mjölnarns krigsråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fackföreningar vid fabrikerna, särskilt vid
hattfabriken, Mared och Slottskvarnen. Det berättades om
milatalsvandringar till fots för att sprida tidningar
och flygskrifter hos statare, torpare, hantverkare i
bygderna; om hur godsägare hetsat ilskna hundar på
dem, hur drängar supits fulla och överfallit dem, hur
länsmän och fjärdingsmän satt dem i finkan eller
lyft dem på en vagn och forslat dem en eller två mil
ut ur socknen eller häradet och släppte dem i villande
skog att ta sig hem bäst de gitte. Men allt skildrades
med humor, och alla brunno av iver att få ge sig ut
på nytt. Och summa summarium, som Bagarn sa,
blev att rörelsen gått framåt. Sakta och säkert hade
det gått. Nio fackföreningar voro nu i fullt arbete:
murarnas, målarnas, skomakarnas, järnarbetarnas,
bagarnas, snickarnas, Söndrums stenhuggares och
gjutarnas. I alla dessa härskade socialdemokraterna.
Två fackföreningar voro liberala: skräddarnas och
typernas. Vidare rapporterades det under ljudligt
bifall, att sjukkassan, Augus verk, var färdig, och att
fackföreningar förbereddes bland plåtslagare,
transportarbetare, bryggeriarbetare, grovarbetare och
ma-gasinsarbetare, att en hemlig förening fanns bland
brädgårdsarbetarna samt en på Antonsons verkstad.
— Det skall icke dröja länge, förrän vi har inringat
den lede klassfienden. Vad som fattas är en
arbetarkommun och så fackföreningar hos Gordons och
Antonsons. Sen må det braka löst, partivänner! Det blir
en strid, som barn och barnbarn ska tala om. Denna
strid med de största och mäktigaste matadorerna ha
vi sparat till sist. När vi slagit dem, ska våra ungar
inte behöva gå i trasor, och vi ska inte behöva bo som
hundar och svin och gnaga på ben, som falla från
de rikas bord. Låt oss komma ihåg Palmens ord:
Framåt, hugg i av bara fan, vi socialister rädas
varken Gud, satan eller kvarstadskungen!
Det var Modellen som fräste åstad. Han knöt
nävarna, fäktade och pep i falsett, och det stora
huvudet gungade av och an.
— Jag tror vi ska ta dä saktelia å försektet,
knar
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
