Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 3. Gordons sammansvärjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
made in från köket, där den arma pigan äntligen låtit
trösta sig.
— Pass, bjöd Blomén försagt.
— Dä ä Stuart, som har förhand, din lille
lurpassare där, bullrade Suder med grov bas. Skål! Saften
ä go! Prima apelsiner!
— Klöver, bjöd Stuart med en viss tvekan. Han
var just inte så slängd i priffe.
— Nå, Stuart, vad säger nu Gordon? Han söker
efter ny förman hör jag. Har sökt Sverige runt, men
ingen duger. Nå, din sakramentskade filosof å
tre-mastade överliggare, ska du bjuda i år eller nästa år?
— Pass, viskade Blomén.
— Pass å pass, du ä då en stackare, din lille teolog!
Jaså, men mej lurar du inte. Ja, du blir väl återtagen,
Stuart. Och du dikterar villkoren. Nå, spelut! Här
ska ni få smörj, gubbar! Suder klår man inte i
priffe. Nå, trekarlen, för tusan, Blomén? Lägg ut
korten å spela, studios teologicus et filosoficus, som
Pauli säjer.
—- Inte lär Gordon be mej tillbaks, å inte går jag
tillbaks. Spader åtta. Stuart knep ihop läpparna.
— Jo, jo, dä går så! Ruter knekt, se opp Blomén
för alla grevliga dödskallar. Har du sett en knekt
sticka en dam så här dags, va? Trekarlen spelar.
— Nä, då va nog hans far annat till karl. Dä var
reson dä. Spader ess, liten lever än. Men nog känns
dä väl att va borta från Slottskvarnen?
Stuart svarade intet. Blicken hårdnade.
— Klöver kung, pep Blomén med en smått
triumferande röst och stack Suders tia.
— Jaså, din jäkel, du tjuvgömmer på
kungligheterna. Men, Stuart, ett sånt arbete, inte är dä väl att
stå efter? Örona spricker å gapet blir fullt av sot.
Hjärter tre, spelet går åt fanders, en straff. Ack, din
lilla misslyckade prästrackare, examen i kortspel tog
du, min själ, dä glömde du inte, din lurpassare.
— Två straff, sa Blomén med klang i rösten.
— Inte har öronen å halsen tagit någon skada,
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
