Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 6. Vävar-Elsa och björnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dumheter och fantasier. Nej, hon borde gå ut ur både
logen och föreningen, ta tjänst som piga hos en bonde.
Till annat dög hon inte. Stursk kunde hon nog vara i
sitt hjärta, som höll på att sprängas av högfärd, men
i verkligheten dög hon icke mycket till, det var klart,
då Niklas inte ville ha henne.
När hon kom hem, stod modern i spiseln och rörde
i rågmjöl sgröten, Suhran satt och pratade, munnen
gick som en skvalta på henne. Inne i kammaren låg
fadern och hostade, ty det var före dennes död.
— Torr hosta ä dödens trumpet, brukar dom säj,
tyckte Suhran och avbröt en berättelse om spolar
Simonsson.
— Ja, synn ä dä om’en, tänka sej, att käringen
hans geck te Målarn om nätterna. Se, annans kvinna
ä allti vackrast. Ä nu säjer dom, att han inte vill
ve-kännas dom två sista barna, för dom ska ockse va
Målarns. Men Målarn näktar absolutt te mer än dä
ena. Jaja, hon va nock litta vidlöfti, innan spolarn
feckna. Han geck å skröt mä sån granner fästemö
han hadde, men se en ska allri prisa brua före
bryl-löpsnatta. Eller va säjer du, Elsa?
— Spörj inte mej om dä, men gack å fråga
Falken, han vet kanske besked.
Det lyste till som i ett par ormögon hos Suhran.
— Ja, inte syfta ja på dej, Elsa. Du ä ju en sån
obegripligt dygdi flecka, så ingen kär törs se på dej,
långt minner fria te dej. Du ska la gå ogift, å dä går
la bra, så länge en har en mor, som sliter å drar.
— Dä ä snart slut mä krafterna här, sen får hon
väl ta i mä arbete igen å inte bara ränna på möten.
Hon får la bekväma sej te gå tebaks te Gordon å be
om ursäkt för sina dumheter, tyckte modern.
—- Aldrig, kom ihåg mor! Dä sker inte!
— Hon ä styv i korken, din doter, Sofi. Men se te
arbeta har hon väl ingen lust. Dom ska gå å va så
fina nu för tien, å så dessa loger å föreningar dom
har å allt annat elände, nej, Sofi, Elsa ska gifta sej.
Flecker å ägg ska en ingte gömma på. Då va väl synn.
274
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
