Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 4. Bruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjärde kapitlet.
BRUKET
Otaliga bruk, hamrar, hyttor och masugnar ha en
gång fyllt Bergslagen från norska gränsen till
Bottenhavet. Det fanns en tid, då varje vattendrag hade sitt
större eller mindre järnverk. Det var en tid, då Sverige
var världens största järnproducent och det svenska
järnet var det främsta på jorden. De svenska
bruksherrarna och de svenska smederna tävlade om att dela
äran och ryktet. I både bruksherrens och
bruks-smedens ådror flöt vallonernas blod, blandat med
svenskt adels-, borgar- och bondeblod. Allt efter som
finnmarkernas åbor och bönder berövades sina skogar
och delvis sina gårdar, sökte sig även den finska
befolkningen ner till bruken, sågarna och fabrikerna,
som de hittills avskytt och hatat, och blandade blod
med valloner och svenskar. Så uppstod särskilt vid
bruken en underlig ras, ett släkte med vallonernas
heta temperament, andliga vitalitet och stora
begåvning, med svenskarnas kraft, stolthet och
självsäkerhet, med finnarnas seghet, energi och hårda kynne.
Men också flöt ur denna blandning fram många
underliga existenser, stollar och original, ofullgångna genier,
dårar och brottslingar vid sidan av andliga
kraftnaturer, folkledare och profeter.
När det tjugonde århundradet, teknikens, krigens
och revolutionens århundrade, bröt in, hade en stor
del av de små hamrarna och hyttorna gått all världens
väg, och flera av de stolta gamla bruken hade också
skattat åt förgängelsen. Men ännu fanns dock kvar en
väldig krans av stolta och berömda järnverk. Alla med
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
