Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Den nya läran - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar lämnade ordet till dagens ärade talare från
Stockholm, Västerås eller Falun.
— Ja tror int han ä utå dä virke. »Nånå» å »såså»
ä fattimans hot, men Filarn slår allt te mä storslägga
han, han känn sej fäll som en storknös han mä.
— Du men väl int, att vi liberala ä såna där mesar,
som säger »nånå» å »såså», vasa? sporde Dybojs.
Var det någon, som vid sidan om brukschefen hade
rätt att känna sig som en kaxe, så var det väl Dybojs.
Dybojs såg åter stucken ut. Han kände avundens
plågor anfäkta sig. Filarn, åh prat, skulle Dybojs vika
för denne usurpator!
— Far mener ingenting, han bara prater, brummade
som en humla sömmerskan. Dybojs skrattade, ty han
var en godmodig själ, när det kom till kritan.
Ja, så gingo debatterna och trätorna vart man kom.
Den förbannade Filarn, han hade blivit ett orosfrö,
som hotade hela brukssamhällets andliga och lekamliga
välfärd. Håja, bruksledningen sökte nog utså
allehanda frön med motgift. Den gamla eländiga
dansbanan i skogen, som ungdomarna så länge begärt få
reparerad, vart nu helt kasserad och en splitter ny
uppfördes. Åh, man hade upptäckt dansens stora
betydelse för trevnaden och hygienen. Musikinstrumenter
inköptes från Stockholm, och en hel musikkår
uppsattes. Bruksledningen fick klart för sig, att arbetarna
behövde konstnjutning för att må väl. Den andliga
omvårdnaden sträckte sig ännu längre. Varje arbetare
fick gratis Nya Dagligt Allehanda eller Aftonbladet,
halvveckoupplagan. Upplysningens sol började stiga.
Det hade en gång medfört avsked att läsa Aftonbladet,
men nu när det gällde att hindra de socialistiska
tidningarna, vart i ett tag Aftonbladet en mycket
anständig tidning. Åh, det var inte nog. Nej, nu skulle
också idrotten befrämjas. Alla unga arbetare skulle
in i den nybildade sportklubben, där disponenten var
hedersordförande och kontorspersonalen styrelse.
Bruket köpte fotboll och grusade upp en vacker spelplan.
Kunde man sedan komma och säga, att inte
bruksledningen tänkte på sina arbetares bästa? Ja, disponenten
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
