Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 1. Rebellerna - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7.
Bruksledningen hade sökt knäcka fackföreningen,
eftersom det icke gått att ta död på klubben.
Fackföreningen kunde icke föra ett så rörligt guerillakrig som
klubben, icke leva halvt under jorden, i skogen och på
landsvägarna. Fackföreningen måste en dag träda öga
mot öga med Baumgarten. Baumgarten hade haft det
bekymmersamt en tid. »Gamla nådan» hade blivit
alldeles bindgalen, ville prompt skilja sig från sin make
på gamla dar, hon hade blivit kär i ingenjör Möller.
Den arma ingenjören var förtvivlad. Han fick aldrig
vara i fred, hon sökte upp honom till och med om
nätterna. Han fick fly i bara skjortan en kväll. Kors,
vad smederna hade roligt. De unnade både »nådan»
och »den boven Möller», vad de fingo utstå i allt prat
som gick. Åh, vad kvarnarna malde, smekäringarna
sparade inte på krutet. Nå, så var det den där historien
med löjtnant Rosenörn. Hade inte två av brukets
tvättgummor överraskat löjtnanten i en högst delikat
situation tillsammans med fröken Brilliant,
disponentens syster. Stor skandal, tvättgummorna hade inte
haft bättre vett än de sprungit i alla stugor med
historien. Ester Brilliant nekade förstås, men löjtnanten
tyckte, att det angick inte packet, vad han gjorde, han
skulle fan anamma driva alla tvättkäringar i älven.
Men disponenten var förargad, han höll på decorum,
fröken Ester fick resa och löjtnanten ta sig en
inspek-tionstur uppåt skogarna.
— Dä börjar lukt illa här i huset, sa Lena,
hushållerskan, en dag till gamle brukspatron Fredrik. Hon
var frispråkig Lena, och sjöng alltid ut sitt hjärtas
mening.
— Jo, jo, den nya tiden, Lena. Men jag bryr mig
inte om det där längre. Ungdomen styr och råder och
gör som den vill, vi gamla är ur spelet, skönt man får
behålla sitt förstånd och ha kvar sina fåglar och
fjärilar och måla litet grand. Regera världen, nej, det
bryr jag mig inte om mer. Jag begriper mig inte på de
nya idéerna.
224
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
