Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 2. Ödet och Doris - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var skräddare, anarkist, luffare, ett gott huvud, en
smula storskrävlare, icke utan ett gott hjärta,
frispråkig, torrolig, en hjärtans god och glad tok. Hans
specialitet var att låta välja sig till ombud vid alla slags
kongresser. Ehuru skräddare till yrket och ingen dålig
yrkesman, fuskade han i alla yrken för att klara sig
med på en stundande kongress. Nalkades en
murar-kongress, reste han till en avkrok, letade upp en
murare eller, om ingen sådan fanns, en som i nödfall
kunde gälla för murare, till exempel någon som kalkat
en spis eller cementerat ett fähus eller murat en brunn.
Så bildade han med denne en förening och valde sig
själv till kongressombud. På murarkongressen
redogjorde han för »anarkismens huvudprinciper med
avseende å murarförbundets teleologiska ändamål». En
annan gång bildade han en bagarförening, valde sig
till bagarnas kongress och höll lärda tal om »bagarnas
förhållande till den celesta mekaniken i anarkismens
huvudläror». De verkliga anarkisterna förnekade Käck,
men han förlät dem, ty deras okunnighet var stor,
menade han, och han var en barmhärtig och
överseende man. Senast kom han från Gävle, där han
lämnat Klas Brand en sakkunnig artikel om Marx’
värdelära, undertecknad Per Henrik Käck. Brand
kände igen det ur Schippels verk lånade kapitlet, strök
Per Henrik Käck och satte dit Max Schippel, varpå
han tog in artikeln. Käck vart inte förlägen, utan
sände ett stadsbud med en kvitterad räkning lydande
å »En upptäckt och renskriven ledare 10 kr., ett
statsbud 75 öre, summa 10:75, kvitteras med broderlig
hälsning P. H. Käck, oorganiserad anarkist». Han
fick tian och på den tog han sig till Storbruket, ty
Metalls kongress nalkades och han spekulerade i ett
ombudsval.
Per Käck bad om ursäkt, att han, ehuru en fri
anarkist, kom in på ett socialdemokratiskt möte, men då
han organiserat fler föreningar än någon levande eller
död agitator, skulle kamraterna förlåta hans djärvhet.
Han sade icke detta för att bli hyllad såsom en hjälte,
han var blott en fattig skräddarfan, men han ville
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>