Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 6. Och båda tillskrevo sig segern - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra i håret alldeles som fordom, då det kämpades
på kyrkomöten om läran och dogmerna! Icke rämna
de allt väldigare murarna för den skull, icke faller en
rörelse, som uppbäres av massorna och återspeglar
djupen, sönder och samman av så ringa ting. Vad äro
väl dessa fäktningar annat än skummet på ytan av
det stora havet? Ja, även om en stor flod skulle dela
sig och i olika strömfåror söka sig till havet, icke kan
någon därför hindra dess lopp?
Och vad intresserar väl grälet och kivet på
kongresserna de stora massorna? De tycka kanske, att den ene
har mer rätt än den andre, att det är lustiga
ordbyten, att så där skall det vara, ty så har det varit. Men
inte bry de sig så stort om vem som vinner. De veta,
att partiet dock är och blir, vad de själva äro och vilja,
att det växer, att rörelsen har ett stort mål och
oändliga uppgifter, att det viktigaste är, att man håller
samman utåt och tvingar borgarklassen till eftergifter.
Så reflekterade Stig Bårdaryd under de heta
drabbningarna. Han drömde om den svenska
arbetarrörelsens storhet, om den kommande svenska revolutionen
som den första och märkligaste, om den svenska
socialdemokratin som den främsta. Pansar påstod att han
var storsvensk, Nerberg att han var konservativ. Hans
ideal var icke Lasalle utan Engelbrekt, icke Marx
utan Karl XI, påstod diktarbrodern Pansar. Själv
förklarade han, att hans ideal var Adrian Larsson. Och
nu reste han omkring och agiterade för Adrians inval
i riksdagen. Han hörde till vänstern, ty han var en
politisk, estetisk och marxistisk bonderomantiker. Han
trodde blint på den stundande svenska omvälvningen.
— Det skall vara en resning i stil med de stora
revolutionerna, ledd av arbetar- och bondehövdingar.
Den skall proklamera den svenska folkstaten på en
demokratisk grund.
— Vi få ingen revolution av inhemskt firmamärke.
Det blir en internationell revolution. Vi komma med
i släptåget, när de andra folkens arbetare resa sig.
Sa Nerberg.
Vi komma att lyckas, endast om vi förmå göra en
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
