Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 7. Jungfruburen och femtifemman - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Man diskuterade i
det oändliga de sociala och politiska problemen. Ibland
även litterära, konstnärliga och vetenskapliga frågor.
Kampen för friheten på skilda områden tjusade
ungdomen. Demokratin var även den bildade ungdomens
ideal och för folket svärmade alla, icke minst
studenter ur de högre samhällsklasserna. En var ville kallas
radikal eller liberal, de djärvaste socialister, några få
vågade bekänna sig som brinkeaner och anarkister.
Konservativ ville ingen heta. Den sittande
konservativa regeringen, som nu sjöng på sista versen, var illa
tåld av alla, levde på hovets och första kammarens
nåd. Skalder och rimsmidare hånade den, revyerna
gycklade med den, karikatyrtecknare smädade den.
En hel del studenter av liberal eller kulturradikal
färg tillhörde Jungfruburens stamgäster. De voro ense
med socialisterna i att bekämpa de konservativa
makthavarna men råkade alltid i gräl med sina
bundsförvanter, så snart man kom in på de ekonomiska
samhällsfrågorna. De liberala studenterna dyrkade tidens
radikala gudar. De hade alltid citat till hands och
drämde socialisterna i huvudet med dem. Socialisterna
dyrkade sina profeter med samma lidelse och citerade
deras heliga skrifter.
De liberala studenterna hade tre mycket stridbara
kämpar, historikern Mellgren, skönlitteraten
Blåmm-bärj och konstfilosofen Västergren. Mellgren och
Blåmmbärj lågo ständigt i krig med stormfåglarna.
Västergren hade vissa sympatier för dem; han kallade
sig också kulturrevolutionär och hyllade Ellen Key.
Mellgren såg med ett överlägset förakt ned på
Gil-bod, som förnekade Vetenskapens opartiskhet. De
liberala studenterna stavade Gud med litet g och
vetenskapen med stort V. Att antasta denne gudoms
objektivitet var att synda mot den helige ande.
Mellgren hade just ordet för att uppfostra Gilbod.
— Jag menar icke den ideologi, som några
enfaldiga högerprofessorer kalla Vetenskap. För det första
hör icke teologin till Vetenskaperna, icke heller den
praktiska filosofin. Det är metafysik och tillhör
över
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
