Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 7. Jungfruburen och femtifemman - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt större krav på partiet och de ledande. Att de inte
kunde begripa, att man måste ta det sakta.
Så var det oro också på det fackliga området.
Syn-dikalisterna började växa till de med. De ställde till
förvirring och oreda, tyckte Gall. Aldrig kunde det bli
lugn. Fan anamma! Den där ungdomen och
oppositionslustan!
Ja, så började tidningarna skriva om krig. Nå, det
var där nere på Balkan. Det kunde ju inte störa oss.
Men i alla fall. Oro i luften. Just nu skulle man
behövt riktigt lugn, så att valsegern kunnat utnyttjas
och fackföreningsrörelsen växa sig fast och säker.
Gall hade varit arbetslös ett par månader liksom en
hel del andra hamnarbetare. Han stod nu i den långa
kön för att få sin del av den gåva tjänstekvinnans
berömde son skänkt åt de fattiga. Han hade vid sin sida
Sven Brynja, och strax bakom stod Melker Simson.
— Hederligt i alla fall av August att ge oss hela
kosingen; det skulle min själ ingen annan ha gjort.
Melker Simson sade inte Strindberg utan August.
Det var ett uttryck för hans tacksamma hjärta.
— Det är nog Hövdingen, som talat med honom,
trodde Gall. Han ger alltid goda råd. Tänker på oss.
— Är han Strindberg socialist? sporde Brynja.
— Socialist, visst fan är August socialist, gosse.
Prima organiserad för tusan, svor plåtslagarn.
— Jag har hört sägas han var religiös en tid. Men
socialist, det har han alltid varit.
— Det är alla författare nu för tiden. Ser du,
snillena har genomskådat den borgerliga
samhällsordningens galenskap. Så är det, bekräftade Simson.
Tänk på alla våra skalder för exempel!
Gall mulnade.
— Äsch! Dina skalder? Va fan har dom skrivit?
Plåtslagarn hoppade till.
— Mina skalder! Våra skalder, om jag får be.
Skrivit? Jaså, du vet inte det. Stå inte och jäklas, gubbe.
Gall vände honom ryggen. Teg. Den där fördömda
plåtslagarn ska då alltid bråka, tänkte han.
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>