Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 3. Duellen på cirkus - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Vid utgången stod i ryttarporten en man med
glödande blickar, toviga lockar och fladdrande halsduk.
Han mumlade allehanda ord, brottstycken ur ett tal,
han ämnat hålla, om tiden räckt till.
— Livsklockan rungar och dånar över jordens
mörker, och den stora uppmarschen förestår!
Världsbranden håller på att bryta ut, till arbete att avvärja den
fara som hotar! Himmelen är röd som blod — blod
— blod. Höjen facklorna, att ljuset må lysa.
Religionen är en fackla, alla religioner är ett stort ljus. Varje
liten människovarelse är en betydelsefull länk,
bildande människornas jättekedja — mänskligheten.
Livssmeden är kommen att dubba ihop, hans kraft är
hart när av övermänskligt ursprung, och han går fram
i eld — eld — eld. Sviken icke, ty då blir du bränd
av hans dödsjärn, dödsmärkt och förkastad. Vaken I
jordens män! Livsklockan rungar och dånar, och den
stora världsbranden förestår. O vaknen, vaknen!
Massorna vältrade ut förbi den underlige profeten,
klämde honom allt djupare in i ryttarportens
skryms-len bland lindansarnas redskap och clownernas
pap-persmasker. Vem är han? sporde den ene den andre.
Vem är han? sporde Inga Klein. Jag är Livssmeden,
svarade han och fortsatte sin predikan. Han tror, han
är världsfrälsaren, han Amandus, viskade bagar
Danton. Tig, dumskalle! hördes en röst och ett skratt.
Men mannen lät sig icke bekon^ma.
— Hör min röst ur det stora människohavet, sir
John D. Rockefeller där borta i Frihetens land,
Amerika! Rädda mänskligheten! I lärde, I skalder, I
konungar, Du Höge Herre och Guldets man, lyssnen!
Livsklockan dånar och rungar manande över jordens
mörker och över krigsfarans ort synes det förfärande
tecknet. Det röda skenet växer alltjämt. Snart ha vi
världskriget här, och helvetet är lössläppt.
— Vem är han? sporde Agnes Bergulf sin far, då
de passerade den konstiga figuren. Han talar med ett
besynnerligt patos?
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
