Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 6. Kansas’ besök hos kungen - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Just som tebrickan bars in till Håkan Röde, trädde
Kansas Jack och bagar Danton in genom yttre dörren.
Pansar hälsade dem.
— Kommer ni från djävulen, ni ser så ilsket
högtidliga ut, gubbar?
— Nej, men från ett annat majestät, svarade
Kansas och bröstade sig.
-— Va tusan?
— Amalteakommittén har uppvaktat kungen i dag,
dundrade Danton.
Hela kaféet lyssnade, öronen stodo plötsligt på
helspänn. Det blev tyst. En deckare sköt fram sin näsa,
där han satt bakom en tidning i ett hörn och låtsades
läsa idrottsnyheterna.
Odd och Stålis, strax därefter Crusius och Berg samt
Fikon och prästen Spak kommo in, just som Kansas
skulle börja berätta. Kansas bjöd dem med en generös
gest att slå sig ned.
— Kan hälsa från slottet. Majestätet bad om sin
hälsning.
— Tack ska du ha! skrattade flocken. De voro
ivriga att höra hur det gått. Men Kansas höll dem i
spänning.
— Nå, Kansas!
— Bli de fria? Sjung ut!
— Danton! Berätta du! Blir det amnesti?
Danton harsklade sig. Beredde sig att lämna
rapporten.
Kansas, med en förebrående blick: Låt mig berätta.
Danton, arg: Nå, så börja för tusan.
Kansas pekade på magen. Han var hungrig. Han
kunde konsten. Han beställde långsamt en kopp kaffe
med två smörgåsar. Jäste och svällde.
-—- För helsike, Kansas!
— Annars ge vi dig tusan!
Nå, Kansas började. Danton gjorde sig redo att fylla
i och bekräfta.
— Vi var fyra man.
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
