Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Krigets ansikte - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säkra den. I varje land måste varje socialistiskt parti
med alla medel värna freden. Detta är enda vägen,
tänkte Bårdaryd.
Nå, hur skulle det gå här hemma? Faran för krig
var överhängande. Skulle Branting, som efter
Staaf-fens död var vänsterns och demokratins obestridde
ledare i riksdagen och huvudet högre än alla de andra,
han, den konservativa regeringens store motståndare,
ett jätteblock i vägen för fantaster, spelare och
äventyrare, skulle Branting lyckas hindra de krigslystna
krafterna att få sin vilja fram? Skulle de svenska
arbetarna ha kraft nog att, om så behövdes, krossa ett
försök att spela oss in i kriget? Bårdaryd hade just
varit ute för att undersöka läget och stämningen i de
norra landsdelarna. Stormfåglarna voro fast beslutna
att med en storstrejk hindra landets indragning i kriget.
Just i dagarna pågick en hemlig fredskongress i
Stockholm med ombud från fyrahundra
arbetarorganisationer; kongressen dryftade det farliga läget och vad som
kunde göras för att hindra krigspartiets, aktivisternas
propaganda och förebygga ett krigsutbrott. Högland,
Gilbod och Erik Hedén hade i ungdomsförbundets
namn inkallat kongressen. Branting och de gamla i
partiet trodde sig kunna få bukt med krigshetsarna utan
denna extra apparat, som de höllo för en lek med elden.
Algotisterna slöto sig till Branting, medan
syndikalis-ter och ungsocialister slöto sig till stormfåglarna.
Rörelsen höll på att uppdela sig i två läger. Kriget, som
söndrat hela världen, höll på att söndra
arbetarklassen i alla länder. Allt var som förhäxat, sedan kriget
kom. Broder stod mot broder, son mot far, arbetare
mot arbetare.
Bårdaryd skulle komma hem med goda nyheter till
Högland. I Norrbotten voro arbetarna beredda att
handla, om så behövdes. Han hade överallt mötts av
en fast och enig vilja: ett försök att driva oss ut i
kriget skulle få storstrejk till svar. Samma stämning
hade han på uppvägen mött i Ådalen och Jämtland,
medan i Västerbotten med dess ännu liberala arbetare
en borgerligt pacifistisk åskådning härskade, vilken
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
