- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / V. Nya himlar och en ny jord /
43

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Krigets ansikte - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ta, mullrade Antonsson med ett ironiskt leende på
läpparna.

— Vi få väl se! Jag har det i alla fall från säker
källa.

Men Tjockis eller Antonsson hörde inte längre på
den lilla koketta flickans tanklösa prat. Han måste som
skicklig reporter — den skickligaste i
stockholmspressen — ge en miljöskildring från domstolen och
kastade sig därför med iver över åhörarbåset.

Endast en ringa bråkdel av alla de nyfikna, som
sedan morgonen belägrat rådhuset, hade fått plats. De
övriga fyllde gångar och vestibuler, därifrån sorlet steg
och sjönk i en egendomlig rytm.

— Pst! ropade Tjockis på Nyheternas tecknare. Ser
du den där hyenan där i båset? Tag henne på kornet!
Hon försummar aldrig en rättegång för mord eller
dråp. Nu har hon utsträckt området att även gälla
landsförräderi.

I åhörarebänkarna knuffades publiken och gruffade.
Främst sutto de så kallade rättegångshyenorna,
mestadels äldre eller medelålders kvinnor ur skilda
samhällsklasser. Där funnos specialister på mord och dråp och
amatörer på svartsjukedramer. Där fanns damen som
aldrig försummade en rättegång med den undre
världens individer. Där fanns också en och annan manlig
hyena, särskilt en elegant herre, som aldrig glömde en
rättegång med förbrytare mot unga gossar och flickor.
För dem alla voro rättegångsscenerna en sensation av
första ordningen, en stimulans för de sjuka nerverna,
en medicin som piggade upp det dävna blodet eller ock
en teaterföreställning, där alla dramatis personæ fingo
sina gärningars lön verkligt och ej blott skenbart, en
livets krydda för mer än varje annan. För att få de
bästa platserna i salongen behövde de icke betala dryga
pengar som på andra teatrar utan blott stiga upp i tid,
ta sin lilla portativa stol och några kex eller en påse
choklad med sig och placera sig vid den stora
kopparporten till rådhuset.

Närmast hyenorna sutto några eleganta damer ur

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 30 01:04:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/5/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free