Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Krigets ansikte - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det här är öppen klasskamp. Dom betraktar
Högland som borgarsamhällets förrädare.
— Må vara, men lagen för tusan!
— Det finns ingen lag för fattigt folk och i all
synnerhet inte för såna jäklar som vi. Men låt dom döma.
I dag oss, i morgon kommer turen till dom.
— Jo, jo. Fan tar allt hem sitt lån.
— Ser du! Som det är i dag i Stockholm, så är det
över hela världen i alla länder, sa filare Lund till
tryckare Leonard Prins. Överallt sitter di maktägande, di
som släppt lös kriget eller tänker släppa lös det, till
doms över proletariatets bästa kämpar. En annan gång
är det vi som sitter i domaresätena och di som stå, där
våra nu stå. Hjulet bara vänder sig.
En herre visade de samtalande arbetarna en
misstänkt uppmärksamhet. Prins stötte Lund i sidan och
Gran blinkade åt Simson. Simson blängde till som en
tjur åt det håll, där den lyssnande stod.
— Usch! Det känns som att ha löss på rocken,
mumlade plåtslagaren.
Bland de röda ungdomarna hade också en hel del
okända herrar tagit plats. Det såg ut, som om de voro
vanliga nyfikna, som för rättegångens skull kommit
tillstädes. De sågo helt oskyldiga ut, men ibland
före-föllo de med särskilt intresse lyssna till samtalen
omkring dem. Plötsligen gåvo stormfåglarna allmänt
tecken åt varandra, samtalen stannade av. Låssmeden och
plåtslagaren stodo som stenbilder. Misstänkte man de
oskyldiga herrarna för att vara polisspioner?
Nu öppnas dörren till förrummet och de tre
huvudanklagade inträda. Allas blickar äro riktade på dem,
journalisternas pennor börja raspa, tecknarna göra sig
i ordning.
Högland kommer först: lång, blek som vanligt,
händerna i rockfickorna, utan spår av ängslan eller
räddhåga. Han ger mer än någonsin intryck av manlig kraft
och beslutsamhet trots det insjunkna bröstet och den
bleka färgen på kinderna. Högland har haft polisen i
hälarna förr, även tidigare vandrat in i fängelset för
sin övertygelse och sin kamps skull. Utan choser eller
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
