Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Krigets ansikte - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hokerslund förklarade, att han på kongressen hållit
det i pressen refererade fredsföredraget, som inskärpte
betydelsen av freden och uttryckte avsky för kriget. I
några beslut hade han icke deltagit, alldenstund han
icke varit ombud för någon organisation och ej varit
närvarande, då resolutionen antogs. Den tolstojanska
uppfattningen att icke stå det onda emot hade han
gillande refererat, men betvivlat att någon
mobiliserings-strejk eller mera allmän arbetsnedläggelse kunde
organiseras.
— Anklagade Hokerslund, dikterade domaren,
erkänner, att han deltagit i kongressen och där hållit ett
anförande mot försvarsväsendet.
Efter en stunds ytterligare förhör avslötos
rättsför-handlingarna. De anklagade begärde uppskov. Under
den största spänning bland journalisterna och
åhörarna reste sig allmänne åklagaren. Med en kall, klanglös,
hes stämma yttrade han:
— Det har på kongressen talats om uppror för
vinnande av syftet att lägga vårt land under främmande
makt...
Oro, mummel och protester hördes såväl från
åhörareplatserna som från journalisterna. Åklagaren höjde
rösten.
— Jag yrkar ansvar efter sjätte paragrafen åttonde
kapitlet strafflagen, där det heter: »Svensk man, som
förleder rikets krigsfolk att till fienden övergå eller till
uppror eller i förrädlig avsikt hindrar användandet av
krigsfolk mot fienden, miste livet eller dömes till
straffarbete på livstid. Om stämpling till förräderi, som i
paragraf sex omtalas så ock om uppmaning eller
försök att annorledes förleda härtill, gäller vad ovan
sagts.» Jag yrkar, att de anklagade genast träda i häkte.
Bestörtning och häpnad präglade allas ansikten.
Arbetarna mörknade alltmera. En allmän oro gjorde sig
märkbar.
Rätten tog enskild överläggning, varför rättssalen
under stort larm och märkbar nervositet utrymdes.
Medan överläggningen pågick, samspråkade
journalisterna, advokaterna, de anklagade och åhörarna i
förrum
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
