Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Krigets ansikte - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låta vänta på sig. Herr Brantings vackra — och så
»marxistiska» — teori om den preussiska
dynastipolitikens världsbehärskande inflytande får en svår stöt.
Ententen har lyckats »förverkliga folkviljan» på ett
sätt som borde kommit herrar fredsmiddagsätande
in-terparlamentariker att blekna — om det är möjligt för
en riksdagshärdad hy.
Denna kvickhet avlockade skratt och leenden.
— Vad som kanske nu snart inträffar är, att en av
förutsättningarna för Sveriges aktiva politik bortfallit.
Därmed har icke aktivismen motbevisats. Tvärtom —
i de ständigt nya förödmjukelser, i hela den
försump-ning, vartill den inslagna passivitetens politik
uppenbarligen leder oss, se vi ett bevis för vad som
försummades nittonhundrafemton om sommaren. Då hade
Sverige sin besökelses stund. När Tyskland nödgades
släppa Ryssland efter halvgjort arbete, var aktivismen
ej längre aktuell som praktisk politik — åtminstone
icke med vår nuvarande ledning. Men vi skola icke i
dessa allvarsdagar, då jordbävningsrisken ökas även
för det svenska urberget, lägga sten på börda. Det är
nog, att det befästa Åland tynger männen vid tronen
som en kvarnsten omkring halsen.
Skalden:
— Ännu är dock timmen icke helt försutten.
Hin-denburg är löftet i skyn. I det tecknet kan Tyskland gå
löst mot Petersburg. Med oss eller utan oss — det är
Sveriges ödesfråga!
»Stirren stelt och dumt,
förblindens och biändens
I, som svindlen — fast utan vin,
I, som raglen — fast utan mjöd.
över Eder har Herren sänkt
omtöcknelsens dvala,
murat till Edra ögon,
Edra öron täppt för!»
— Men allt detta är ju ändå bara ord, suckade Garm.
— Bildman! Skall icke detta krig ändock bli det
sista? Måste det icke bli så? sporde Bergulf.
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
