Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Blodet ropar - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra kapitlet
BLODET ROPAR
1
Det var i november 1916 mitt under det stora kriget.
På den tyska fronten i väster var allt som det varit
sedan mer än tvenne år: ett orörligt skyttegravskrig.
Eld, Blod, Smuts och Hunger hette tidens konungar.
Och bakom dessa red på en bister kanonlavett med en
lie som sträckte sig över hela himlafästet en järngrå
figur: Massdöden, den store, den ende triumfatorn.
Som det var i väster så i öster och söder. Som det
var på Europas slätter så i Asiens öknar och på
Afrikas kuster. Som det var på land så på haven.
Aldrig har mänsklighetens blod forsat som under
detta förfärliga krig.
I en liten fransk by, Chaunois, nära Somme låg ett
tyskt kompani såsom tyska kompanier lågo i en
oändlig sträcka från Nordsjön till Alperna. Kompaniet nr
6 tillhörde major v. Reussners bataljon av 352
infanteriregementet. Det hade en rad erbarmliga sorkhål
att försvara. Några av dessa hundra tusen skyttegravar,
som krigets åkerråttor grävt.
Kompaniet kallades »Glada Preussen». Ingen visste,
hur det fått detta namn, ty av dem som i augusti 1914
utgjort kompaniet fanns ingen mer i livet. Många
gånger om hade det förintats, men alltjämt levde det.
Ty nya män kommo ständigt i de fallnas ställe:
soldater från andra kompanier, från andra fronter.
Soldater som voro unga gossar, barn kallades de hemma;
soldater som voro gamla reservister och landstorms-
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
