Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 1. Mars - 9 - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag skall till Västervik i morgon, sade Danton.
Jag ska föreslå fruntimren där att göra som ni.
— Det törs du nog inte, hånade Anna Klang.
Karlar är så fega!
Danton bleknade och bet ihop tänderna.
— Jaså, ni säger det! sade han. Det ska ni nog få se.
10
Som en väldig våg sköljde hungerupploppen över
landet. De hade tagit sin början i Västervik. En
middag lade arbetarna på fabrikerna där ned arbetet och
samlades utanför fabriksportarna, kvinnorna
strömmade till, det blev svart av det myllrande folket.
Det sjöngs en sång. Nerbergs nya sång »Marsdagar».
»Res era huvuden, bröder,
i det blodröda skrattets fars,
res er i norr och i söder
att möta vår månad — mars!
Höj på nytt era halvkvävda röster!
En vår ger oss åter vårt hopp.
Nu stiger solen i öster,
och där skall ju solen gå upp!»
Sången lät som ett skorrande, hotfullt muller ur
djupa gränder.
En gammal arbeterska ropade: Vi måste ha mat till
våra ungar!
Tusen strupar återupprepade: Mat ska vi ha!
En ung kvinna: Det finns mat i handlarns magasin!
En gatsopare: Det finns säd hos kvarnbolaget!
En tändsticksarbeterska: Det finns kött hos slaktarn!
En gammal kvinna: Tänk, finns det kött?
En skomakare: Den som hungrar har rätt till bröd!
En gosse: Jag har inte fått mat i dag. Mor hade
ingenting i skåpet.
En stationskarl, huvudet längre än de andra, skriker:
— Låt oss gå och se efter i magasinen!
Mängden med kvinnorna i spetsen satte sig i rörelse
286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
