Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 2. Röd november - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kry för sina år gick på alla möten och deltog i
alla debatter:
— Dä här går över mitt förstånd, men strunt i dä,
dä vore värre, om ja inte hade nåt. Hade Gall levat,
hade ja i alla fall vetat va som var rätt och va som
var tokit.
— Nä, dä bekymrar mig inte, vet du. Jag hör va
Branting säjer, och sen vet jag vad jag behöver veta.
Men det skulle de inte kunnat säga till Maja. Hon
höll på, att man skulle skaffa sig sin egen mening och
inte svära på andras ord. Men skulle det nu vara
någon, vars ord vägde tyngre än andras, så var det
Högland.
En dag skulle Maja Gall gå till sin syster, som bodde
på övre Norrmalm. När hon gick förbi Vasaparken,
såg hon en folkskara stå samlad kring en talare. Hon
trodde, att det var ett politiskt möte och gick in i
parken. När hon kom in i folkskaran, sporde hon en
åhörare, vad det var för ett möte.
— Det är pingstvännerna.
Maja Gall tänkte vända om, men fängslades av
talarens glödande iver och stannade för att lyssna.
Mannen hade ett blekt, skägginramat ansikte, en djup,
fängslande blick och en vacker röst.
— Vad betyder kiigssegrar, makt, välden? Intet!
Vad betyder ära, glans, rykte? Intet! Vad betyder
härar, flottor, vapen? Intet! Vad betyder rörelser,
partier, föreningar? Intet! Endast ett finnes av
betydelse: Kristus. Endast ett rike är bestående: Guds rike.
En kvinna vid Maja Galls sida suckade djupt. Maja
sporde henne vem talaren var.
— Skalden Blidman, vet ni inte det.
Maja Gall tackade. Kvinnan hon talat vid blev allt
mer orolig, vred sina händer, våndades. Till slut
störtade hon fram mot talaren, ropande:
— Jag är en förtappad, en gatflicka! Kristus, fräls
mig! Herre, varkunna dig!
Hon kröp fram mot talaren, sträckande händerna
mot höjden. Några av de frälsta togo henne i sina
armar.
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
