Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon kunde ej fördraga den tanken 3tt
bedröfva sina upprigtigt tillgifna vänner och
kanske förlora deras vänskap. Hon misströstade
ej att lyckas beherrska sina känslor. Men
ack,, detta mod ägde föga varaktighet.
Mis-striss Lenox, som trodde sig röja
obeslutsamhet i Helenas langa tystnad, sade med
mildhet (ill henne: "Ni regeras pu visst af något
infall, min älskade Helena! Kan ni väl var»
nog hård~ att försmå den \fånge ni fjettrat i
edra bojor?" Hon svarade med en afgörande
ton, som betog Misstriss Lenox allt hop rf;
"Jag har ingenting gjort för att fjettra ^fenna
fånge; jag önskar, att’ Georg målte finna- ett
föremål som kan besvara hans ömhet; jag
kan det icke." —
"Det är besynnerligt," sade Misstriss
Lenox, "men Helena, hvad ämnar ni då göra,
Qch hvad kan ni hoppas?" •
"Jag åstundar ingen ting i verlden,
Misstriss -Lenox, uiom er och er sons förlåtelss
för hvad sorn aj er bor anses såsom
ötack-samhet och känslolöshet; hvad mig sjelf
beträffar," tillade hon, "skall jag., hvilken lott
himlen än tilldelar mig, med eftergifvenhet
finna mig deruti, om jag är nog lycklig alt
bibehålla mina vänners tillgifvenhet."
I dessa Helenas ord låg så mycken
känsla, osk-uld och sanning, att Misstriss Lenox
ej längre kunde hysa den harm som insmygt
sig i hennes hjerta , trötts hennes
vänskap. "Vår förlåtelse," svarade hon med god-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
