Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ting —- jag säger således ofta till mig sjelf;
att det ej finnes något mera hedrande
min-nesmärke.för en far eller en mor, än en god
och värdig son. Jag jemförer de prålande
äreminnena, inskrifna på marmorn, med de
gamla mormödrarnes berättelser; — det
ligger något sannt deri; —de falliga varelserna
som hvila i grafven, förvandlade till stoft,
hafva lefvat, äro döda; å derom är ingen
tvifvel, men för öfrigt är det elt upprepande
af Gullivers historia hvaråt våra små gossar
så hjertligt skratta. — Ja elt dygdigt barn äc
en ärekrona för sina föräldrar, och, som jag
sagt er: alla grafstenar i verlden, alla
pyramider, obelisker, sjelfva kopparminnesvårdarne
eller verk af det slags murade marmor*), som
Squire Redwood berättat sig hafva selt i de
gamla länderna, kunna ej dermed jemnföras."
^ "Jag undrar," sade Westall, som djupt
rörde3 af den ifver, hvarmed Debora berömt sin
syster. — "Jag undrar, Miss Debora, att ni,
med så rigtiga begrepp om en mors
skyldigheter och lycka, hellre velat förblifva ogift."
Ett behagligt löje visade att Debora ej
var så känslolös för denna kompliment, ty
såsom de flesta gamla flickor, upptog hon ej
illa att man förmodade, att det ej varit
nödvändigheten som tvungit henne lefva ogift.
"A! det är ett infall," svarade hon, "men
det är icke att befara, att detta infall skulle
blifva allmänt efterföljdt. — Snart eller sent
*) Miss Debora manade förmodligen granit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
