Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v ’
III
derå denna skat t for er väns, Helenas skull;
tillåter ni mig äfven säga för ert eget väl P
Gud förläne er sin välsignelse!’
Hon anförtrodde pakettet åt Misstriss
Lenox, för att framlemnas sedan hon rest. Vid
återkomsten till sin kammare, hörde hon
Westalls röst i sällskapsrummet: han hade
återkommit i ett ärende från sin mor till Red-,
wood. Helena gaf vika för det första
utbrottet af sin känsla, och gick till dörren af
samtalsrummet. Hennes hjerta klappade
våldsamt; öfverraskad och oroad öfver en så
o-vanlig rörelse, gick hon med ledsnad tillbaka
i sin kammare". "Kanske," tänkte hon, "skall
Redwood säga honom att jag reser. — Han
skall kanske begära att se mig." Men strax
derpå hörde hon honom stänga igen dörren
till samtalsrummet, sedan lemna huset, och
då hon slutligen ej mer hörde bullret af hans
steg,,fällde hon heta tårar; förskräckt öfver
upptäckten af sina känslor, afklädde hon sig
i hast och lade sig, i det hopp att sömnen
skulle förjaga de föreställningar som
syssel–satte hennes inbillning. — Fåfänga hopp —
hon kunde icke sofva. Intagen af stridiga
tankar, af oro för Emili, af fruktan då hon
tänkte på Misstriss Allen, och af saknad att
aflägsna sig från Redwood, kände hon likväl
en föreställning hos sig rådande, som
utträngde alla de andra: var det möjligt att den
redlige, den ädle och förträfflige Westall, kunde
älska Carolina Redwood? — eller hvad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
