Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 13
Som ligger vid insjöns strand, en silfverslf
bestrålade ert hufvud; den delade sig och en
himmelsk ande framsväfvadé, hvars lätta drägt
fladdrade Öfver skyn» Han bar en krans af
blommar, lika dem ni hade plackat för mig.
Medan jag såg om han skulle sätta den på
ert hufvud, darrade jorden under mig, efi
ryslig afgrund öppnades framför mig, ocfi
min far störtade mig dit ner; i detsamma vak-4
hade jag!"
"Det var en högst besynnerlig dröm,,s
sade Helena, ganska upprörd.
"Hvad? Högst besynnerlig!—> Förslår ni
då könsten att uttyda drömmar! Sätter ni tro
tili dem ?"
"Alldeles icke, och det är ratt lyckligt
för mig; ty i närvarande omständighet och
femedan drömmar alltid böra uttydas i
motsatt mening, skulle ni vara fruntimret på
klippan och jag nedfalla i bråddjüpet."
"Det är sannt," svarade Carolina, "men
drömmen är derföre icke mindre "Underbar;
ännu i denna stund ser jag hans blick fästad
på er.ji
"Hvems?" frågade Helena, som började
tro att Carolina verkligen yrade.
"Westalls," svarade hon roed samma
förvirrade utseende*
"Er dröm börjar då verka efter regeln,
ty det skall snart blifva för honom omöjligt
att fästa sina blickar på mig."
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
