Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt misshandlad; naturen och niden tala
båda till hennes fördel, och båda fordra att hon
mildare behandlas."
"Men, qvinna, jag har gåfvan."
’’Jag har också en gåfva, Ruben, och
ni kan förr taga mitt hjertblod, än jag åter
samtycker att anförtro er denna oskyldiga
flicka. — Ni behöfver ej höja er röst i
församlingen, eller halfhögt yttra edra
förklenande beskyllningar bland bröderna. Kom
ihåg att jag är er äldre syster; att jag ej
fruktar, utan misstänker er!"
Susannas beslutsamma utseende, då hon
yttrade dessa ord, qväfde Harringtons
häftighet: han vågade ej svara, och aflägsnade
sig under tysta förbannelser, för att, så godt
han kunde, dölja sin harm och sitt raseri.
Susanna ansåg ej rådligt, att lemna
E-iriili ytterligare del af sina misstankar mot
Harrington, men hon frågade ganska noga,
rörande förloppet af deras sammankomst;
E-mili, förbryllad af Rubens listiga uppförande,
erinrade sig ej i sitt då varande tillstånd af
svaghet och sinnesoro, att han sagt henne
något annat, än hvad han upprepat inför sin
äldre syster.
Oaktadt likheten mellan den oskyldiga
flickans berättelse och Rubens osanna
före-gifvanden, var Susanna för skarpsinnig att
låta bedraga sig àf deu tydning denne
skrymtare ville gifva åt det språk han fört; och
då hon redan länge hyst emot honom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
