Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till de besök främlingar der göra. Om detta
sednare vatten ej är så kraftigt, som invånarne
påstå, är det åtminstone ej skadligt, och det
är ej möjligt att glömma denna källa, sedan
inan sett dess vatten sjudande spruta ur
jorden, och beundrat de sykomorer*), hvilka
likt skyddsgudar omgifva den spegelklara
källan och nedböja sina hägnande grenar
omkring henne.
Våra resande inträffade i en lycklig stund.
Talrika sällskaper hade lemnat Lebanon
dagen förut, och det blef dem derföre lätt att
erhålla tvänne rum i Herr Hulls bekanta
värdshus, det ena för Helena, det andra för
Emili samt hennes slägting och goda vän,
Debora.
Så trött Helena var, ville hon ej lägga
sig innan hon skrifvit till Susanna och
underrättat henne om Emilis lidande och
befrielse. Hon hade förut erhållit värdens löfte
om brefvets afsändande i första dagningen.
Äfven sedan Helena uppfyllt denna
pligt, förflöt en lång stund innan hon kunde
sofva. Befriad från all sin oro för Emilis
skull, vände hon sina tankar på de vänner
hon qvarlemnat i Eton; på Redwood, för
hvilken hon hyste ett obeskrifligt deltagande;
och på Carl Westall. AMa omständigheter af
det möte hon haft med honom, framställde
sig för hennes minne; hon uppehöll sig derr
vid med den giriges välbehag, som betraktar
■*) Fikonmullbärstrid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
