Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oaktadt sin vanliga skarpsynhet, befunnit sig
villrådig; men snart insåg hon den bedröfliga/
vissheten; hon steg ovilkorligt upp, vände
sig åt den sida, der Helena satt, och utbrast:
"Är det på min bekostnad de ha så roligt?"
Men hon fann att äfven Helena..... ty för
att tillstå sanningen, hade äfven hon ej längre
kunnat hålla sitt löje tillbaka, utan instämt i
det allmänna skralt som dånade genom sälen.
Bestörtningen stod målad på Deboras panna,
och hennes blick tycktes^säga: "Också du min
dotter!" .. ack, detta var vet kännbaraste slaget
.....Hon ämnade förmodligen yttra något
dylikt, då hela sällskapets uppmärksamhet i
detsamma rigtades åt dörren, som öppnades,
och Redwood, som höll Misstriss Redwoods
arm och åtföljdes af Miss Redwood och Carl
Westall, inträdde i rummet.
Deboras höga figur som ännu sågs
upprätt vid bordets öfra ända, ådrog sig först
Redwoods uppmärksamhet och till sällskapets
stora förundran, utbrast han : "Miss Debora ?...
min gamla vän!... Ack! hvad det fägnar mig att
finna er här i Miss Bruces sällskap .... Min
bästa Helena!" sade han med hjertlighet, och
fattade Deboras hand, samt kysste Helenas,
"jag är förtjust att återse er så oförmodadt."
Den hastiga glädje hvaraf Debora intogs,
förjagade hennes harm; hon besvarade höfligt
Redwoods helsning, och sade: "Jag trodde er
nu redan vara på halfva vägen tiil Boston."
"Det vore jag också, Miss Debora, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
