Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
asa i2ä —
när de händelsevis möttes i matsalen ellef
annorstädes, utspionerade i sjelfva verket alla
hans rörelser. Efter öfvervägande af alla de
driffjädrar hon ansåg verka på Helena,
gjorde hon ändtligen den slutsats, att hennes
medtäflerska dragit sig ur striden. Detta c 111—
fredsställdé henne något. En hop beundrare,
som oupphörligt omgåfvo henne, af begäf att
blifva bemärkta och att tillvinna sig hennes
gunst, i synnerhet Kapten Fitzgerald, väckte
genom smicker hennes afsmgk för Westalls
kalla höfligheler. Efter knappt trenne dagars
förlopp tvekade hon redan mellan beslutet
alt tillfredsställa sitt högmod och sin harm,
och nöjet att förnya en bekanlskap med
Filsgerald, som han på sin sida så ifrigt
efterlängtade att se förnyad.
Debora var den enda person i båda
säll-skaperna, som förblef lugn och tillfreds; hon
sade sig vara sinnad att skaffa sig nöje för
sina penningar, då bon gjort en så lång resa
och med så stora kostnader. Affären med
klädningen hade endast tillskyndat henne ett
flyktigt bryderi. Det enda återstående
minnet deraf var, att hon lade klädningen
akt-samt tillhopa och inlåste den i sin koffert:
hon ville ej vidare pråla med en dylik
grannlåt. Om händelsevis någon skugga
fördunklade Deboras glada lynne, så skingrades den
lika hastigt som ett moln under den vackraste
årstiden. Westalls och Redwoods beständiga
deltagande försäkrade henne om allmän hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
