Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ting förlorat genom er blygsamhet. Jag har
berättat alltsammans för Westall; de minsta
omständigheter har jag till och med anfört,
och kryddat dem med ett lämpligt antal
loford och utrop; och jag har hört honörn
besvara dem med sina o och sina ack i passande
tempo och med ett högst rigtigt uttryck,
samt vid slutet af min berättelse hört honom
säga: "Derpå igenkänner jag ganska väl Miss
Bruce!" -
"Men," fortfor hon, utan att låtsa märka
den höga rodnad, som färgade Helenas
kinder, "se der, om vi icke äga ibland oss
verldens åttonde underverk, den sköna Miss
Redwood! Förödmjukom oss, svaga dödliga
varelser, och betraktom hennes Junoniska glans!5’
Carolina inträdde i detsamma i rummet;
hon hvilade sin arm i Misstriss Westalls;
Redwood följde dem. Kapten Fitsgerald
inkom nästan också i samma Ögonblick, och de
gingo alla förbi »let fönster, der Helena och
Miss Campbell stodo. Fitzgerald igenkände
den sednare; han nalkades henne, och hans
ansigte tycktes säga, då han helsade på
henne: "Råkas vi som vänner?" Miss Campbell
å sin sida besvarade hans helsning kallt, och
med en blick som tycktes svara: "nej; såsom
främmande för hvarandra."
Carolina vände sig till Westall, och sade:
"Jag, er mor och pappa, hafva beslutat göra
ett besök hos Oväkarne, sedan frukosten är
förbi. Ingen ting uppehåller er här; vi räkna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
