Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het, vände åter tillbaka, och sade: "Gud vare
hos er, Miss Carolina, God välsigne er och
eöre er till ett stod för en far, som så väl
behöfver er omvårdnad." Hon tillade med
lägre röst: "Och gör honom icke emot, ty
hans lif, tycker jag, hänger blott på en tråd.
Men jag glömde, vid Gud, att tacka för, er
godhet att låta mig veta hvad John Martin
sagt? det är en verklig tjenst; och jag
försäkrar er, Miss Carolina, alt ehuru milt
minne börjar aflaga, glömmer jag aldrig bevista
ijenster/L^^
Redwood tyckles fägna sig åt Deboras
erkänsla, hvilken gjorde alt hon omtalade en
blo|t höflighet såsom en stor tjenst; och han
sade: "Kära Carolina, det gläder mig alt du
begagnat tillfället för alt visa Miss Debora
en ärlighet. Hvar såg du John Martin?"
"A! jag har visst icke sett honom,"
svarade Carolina, och tvang sig till ett
vårdslöst smålöje, för att dölja sin förbittring; ’’det
L’r blott ett skämt, ett infall, som pappa lätt
förlåter, emedan det föranledt Miss Bruces
fortsatia vistande här. — Kapten Filzgerald,
ni har låfvat visa mig uppe på berget hur
solen går ned. Det skall vara en skön syn,
säges det; —. har ni redan sett det, Miss
Campbell? — Farväl Miss Debora."
Miss Redwood gick bort i Fiizgeralds
sällskap med elt utseende af mycken
bekym-merslöshet. Detta var ej första gången
Carolina i brydsamma omständigheter visade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
