Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Hvartill denna oförsynthet, min Herre?"
frågade Fitzgerald, och gick med trottsig blick
emot Westall.
"Här är icke stället till en ordvexling,
Herr Kapten," svarade Westall med manlig
värdighet; "vår tvist, om en sådan är nödig,
måste uppskjutas till en annan gång; jag har
nu endast alt göra med Miss Redwood, och
milt ärende tillåter intet dröjsmål: — Miss
Redwood," fortfor han, vände sig till
Carolina och fattade hennes hand, "jag besvär er
att återvända till er far; jag har lemnat
honom i ett tillstånd, som betager oss allt hopp
om hans lif, och jag fruktar, att han aldrig
mer återfår sina sinnens bruk."
"Hvartill tjenar d| Miss Redwoods
återkomst?" frågade Filzgerald.
"Hvartill det tjenar?..,, men det är
till ert hjerta jag vädjar, Miss Redwood. Er
närvaro kan återgifva er far lifvet: elt bevis
på barnslig kärlek kan förljufva plågan af
hans sista stunder, och måste äfven för er
blifva en anledning till tröst, hvaraf ni en
dag, tro mina ord, torde råka i behof."
"Jag följer er," svarade Carolina med
darrande röst; hon tog sin hatt och shawl,
och räckle Westall armen.
Filzgerald störtade sig emellan Westall,
och Carolina, fattade hennes hand, kastade en
ursinnig blick på Westall, och sade: "Aflägsna
er, min herre, jag äger anspråk på Miss
Redwood. — Miss Redwood, ni har låfvat mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
