Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 9° —
"Jo," svarade Westall, som knappt
kunde tala af djup rörelse, "hon hade en dotter —
Himlen har bevarat denna dyrbara pant af
er kärlek; hon lefver för att älska, för att
välsigna er, och bereda sällhet åt er lefnad...."
"Hvad menar ni, förklara er mening,",
utbrast Redwood, och dolde ansigtet i sina
händer.
Westall beskref nu så kort han kunde,
och med all möjlig varsamhet, i hvad
tillstånd han funnit den åt Helena af hennes
mor testamenterade asken, och upptäckte för
honom flera ställen utur brefvet, som ej
tilläto något tvifvelsmål att Redwoods första
maka efterlemnat en pant af hans ömhet,
och att Helena vore denna dotter.
v
Redwood afhörde honom under tystnad,
utan att våga andas. — Intet utrop, intetord
undföll honom; endast hans starka
bjerlklapp-ning förrådde hans känslor. Efter en stunds
förlopp tog han handen från sitt ansigte, elt
flyktigt smålöje uppklarnade hans anletsdrag
med blixtens snabbhet, då han upplyser det
dystra molnet. "Hemta hit Helena," sade
han med ett synbart bemödande att synas
lugn. "Men nej, blif qvar hos mig, Carl —
lemna mig icke ensam — det är, som om
mitt lifs svaga låga för sista gången upp«
flämtade."
"Se henne icke 1 dag," sade Weslall,’
"helga denna natt åt hvilan och ljufva aningar.
J. morgon är ni mera beredd på detta möte."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
