Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- x 14 -
nes stolthet var besegrad. Helena upplyfte
och omfamnade henne. Del är ingen öfverdrift
ven liknelse, om man säger, att de båda
systrarne framställde ett skådespel, hvaröfver
himlen kunde fröjdas: — det var en bild af
ångren, som upptages af den tröstande
kärleken.
"O, Helena?" utbrast Carolina, så snart
hon kunde tala. "Ar det möjligt, att du,
efter allt hvad som händt, ej glädes öfver
mitt fall? Kan du förlåta mig mitt fel? Kan
du glömma den orättvisa jag velat göra dig?"
"Allt är förlåtet, allt är glömdt," svarade
Helena. ".Låtom oss hädanefter endast täfla
om att återskänka vår far åt lifvet. Förenom
våra hjertan och bemödanden för detta
vigtiga ändarnål; — låtom oss tillsammans besöka
honom."
"Ja, det vill jag, och skall göra allt,
hvarom du ber mig, Helena," sade Carolina,
"men säg mig först, ty jag vill ej mer
återkomma till detta obehagliga ämne i säg mig,
hvar dessa papper blifvit fundna? Här Lilly
gifvit dig dem?"
Helena kunde ej tillfredsställa Carolinas
nyfikenhet rörande de närmare
omständigheterna af Lillys otrohet. Allt hvad hon
kunde säga, var, att pakettet blifvit funnet i
hennes kammare.
Verkliga förhållandet var att Lilly
under sitt vistande i norra delen af Förenta
Staterna, gjort en alltför nära bekantskap med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
