Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Hunnebostrands Koop. Stenindustri stadgar att varje
arbetare måste ha minst en andel å 50 kr. Likvid
erlägges genom avdrag på lönen. Samtliga arbetare med
undantag av en äro anslutna till
Stenindustriarbetareförbundet. Både förbundet och avd. 21 ha satsat kapital i
företaget.
När Kristian Jensens Sågverks A.-B., Orrholmen,
Karlstad, stod inför likvidation övertogs detta av Karlstads
stad och arbetarna. Staden satsade en halv miljon och
arbetarna en halv miljon av aktiekapitalet. Aktierna lyda
å kr. 200 och uttages likvid genom avdrag på lönen.
Skogsägareföreningen är också delägare i företaget.
Arbetarna äro reformistiskt organiserade.
De nämnda äro endast ett fåtal av de koop. företag eller
bolag här i landet, som drivas ungefär på samma sätt som
de omstridda byggnadsföretagen i Stockholm, men vi veta
att det finnes dylika företag på en mängd platser. T. ex.
inom glasindustrien finns det ett flertal, vilka därtill
arbeta med löner under avtalet men likafullt äro godkända
och understödda av det reformistiska förbund till vilket
arbetarna äro anslutna. Om det var osunt, och ett system
som med alla medel måste slås ned, att medlemmarna i
syndikalisternas koop. företag "köpte sig arbete" genom
andelsinsatser, borde det då inte vara lika osunt och ett
lika stort brott mot "fackföreningsrörelsens principer",
om reformistiskt organiserade arbetare göra likadant? Om
det är någon skillnad, vari ligger denna? Om det inte är
någon skillnad, varför få då dessa företag fortsätta? Det
är tydligt att i det fallet har inte den reformistiska
rörelsen några som helst principer, utan för denna är frågan
rätt och slätt: Är det syndikalister som driva företagen
och arbeta inom desamma eller inte?
Patentställningskonflikten.
År 1926 började de hos patentställningsfirmorna i
Stockholm anställda arbetarna tänka på att organisera
sig. De begärde därför att få inträde i
Byggnadsträarbe-tareförbundets avdelning 1, men vägrades detta enär de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
